Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chr. Er. Fahlcrantz' Samlade Skrifter - Maria Stuart i Skotland af B. Björnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
ligt allvar, hans friska uppfattning af verkligheten
både från dess löjliga och dess tragiska sida. Man
måste i sanning beundra lifvet och klarheten
i framställningen, i förening med det öppna öga
och den manliga frimodighet, hvarmed han betraktar
verldcn och utsäger sina tankar om henne. Men för
att öka denna njutning, bör rnau först läsa sjelfva
minnena och sedan taga del af förfrs förord. Man
skall der finna, att dessa bilder äro upptecknade
på sjuksängen trettio år efter sedan de lefde inför
förf:s ögon. En sådan minnestrohet och liflighet äro
så i hög grad förvånande och de misstag i uppgifterna,
som kunna påvisas, äro så få och för det hela så
obetydande, att man under slika omständigheter
knappt har hjerta att påpeka, huru målaren Fra
Giovanni Angelico da Fiesole blifvit förblandad med
bildhuggaren Mino da Fiesole, eller huru S. Justinas
kyrka blifvit förlagd till Ferrara i stället för
Padua samt försedd med sju kupoler, hvilket annars
är fallet med Paduas märkvärdighet, S. Antonio. Man
må snarare förundra sig, att icke flere eller större
misstag egt rum. - I dessa minnen liksom i Noachs
ark framträder Fahlcrantz som afgjord humorist,
väl icke i detta ords allra djupaste och heligaste
bemärkelse, ty dertill sväfvar, med allt hans allvar
och djup i uppfattningen, hans skämt dock nog mycket
som lätta bubblor på ytan; men denna lekande, qvicka
skämtförmåga, som bevisar förståndets öfvervigt Öfver
känslan, har också räddat honom från en öfverdrift,
som annars gerna utgör de moderna humoristernas
skötesynd, nemligen sentimentaliteten. Af denna
hafva vi haft så tillräckligt, att vi må vara
uppriktigt tacksamma mot den. som med en frisk
blick och en glad ton gör sig förtjent af det
ärofulla vitsordet: han är en äkta humorist.
C. R. N.
Maria Stliart i Skotland. Af Bj or nstjer ne
Björnson. Kjöbenhavn 1864. Sällan har väl någon
historia erbjudit ett så färdigt tragiskt stoff, som
den olyckliga skotska drottningens. Ättling af en rad
maktlystna konungar, som med stark hand sökte kufva
sina oroliga undersåter, gjordes Maria vid sex dagars
ålder till medelpunkt i denna strid mellan konungamak*
ten och dess upproriska vasaller. Uppfostrad
i Frankrike och till dess drottning, var hon
blifven främmande för sitt land, när hon före
fyllda nitton år såsom enka återkom för att regera
detsamma. Uppfostran, religion, seder - allt bidrog
att göra Marias undersåter fiendtliga mot henne,
på samma gång politiken för den unga drottningen
utlade alla sina giller, i det hon var föremål för de
förnämsta europeiska furstars giftermålsanbud och för
den mägtigaste furstinnas, hennes närmaste grannes
och slägtinges af-und och misstroende. Med ett ord:
naturen tycktes hafva utsett Maria Stu-art, äfven
om hon varit den dygdigaste qvinna, till ett offer
för den skuld, som vidlådde hennes ätt och hennes
tid. Genom egna felsteg åter blef hon en tragisk
personlighet, ty hon gjorde allt tidens förderf till
sitt. Omgifven af ränker och förräderier, förnekade
hon ej sin börd såsom en Guise på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
