- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1865 /
127

(1865) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maria Stuart i Skotland af B. Björnson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

127

mödernet. En ojemförlig skönhet och behag, hvilka i
den personliga beröringen gjorde henne omotståndlig,
parades hos henne med våldsamma passioner, på hvilka
ingen strängare sedlig uppfostran- lärt henne att
lä<?ga band. När derför i en vild och sjelfvisk
tid den nyckfulla drottningen brann af någon åtrå,
fattades henne aldrig medel att tillfredsställa
den, på samma gång ingen moralisk betänklighet
hindrade att begagna dessa. Så blef hon lögnerska,
ränksmiderska, äktenskapsbryterska, mörderska,
men alltid på ett sådant sätt, att vi kunna se den
naturliga utvecklingen inom hennes eget bröst, alltid
så, att hon, äfven vid djupaste branten af sitt fall,
eger vårt fulla medlidande. Detta medlidande kommer
henne desto hellre till del» som alla de personer,
hvilka på något mera betydande sätt ingripit i hennes
lif eller regering, nästan utan undantag synas lika
brottsliga, men ingen lika olycklig som hon.

Den norske skalden är icke heller den förste, som
fallit på den tanken att göra Maria Stuart till
hufvudperson för en tragedi. Redan tidigt lockades
Schiller af detta ämne, oeh hans sorgspel "Maria
Stuart" har alltid utgjort ett af hans populäraste
arbeten, det der i sin tid var väl hemma-stadt på den
svenska scenen och ännu i dag är det i skolorna. Den
yttre gången af detsamma torde derför utan något
vidare få förutsättas såsom bekant. Deremot kan det
måhända vara af något intresse för rätta uppfattningen
af Björnstjerne Björnsons sätt att uppfatta sitt ämne,
att kasta en jemförande återblick på den Schillerska
tragedien.

I anseende till tiden följde "Maria Stuart" på
"Wallenstein", i hvilket stycke förf. på en gång nått
höjdpunkten af konseqvent karaktersutveckling och
formens fulländning. Äfven här visar han dock redan
den lutning åt det antika ödet, som i hans senare
skådespel träder i den fria sjelfbestäm-ningens
ställe. Hvad han hos "Maria Stuart" såsom poetiskt
ämne beundrar är derför, enligt hvad han sjelf i ett
bref*) till Göthe uttryckligen förklarat, att "det
synes qvalificeradt för den Etlripideiska methoden,
hvilken består i den fullständigaste framställning
af tillståndet, ty han ser en möjlighet att lemna
hela rättegången tillika med allt politiskt å sido
och börja tragedien med domen.’’ Han gör så äfven,
och vi erhålla således här en handling, hvilken
utvecklar sig ur motiv, de der stå utom densamma. Den
skuld, hvaraf Maria här är medveten, och för hvilken
hon borde duka under, är den hon åsamkat sig genom
Darnleys mord; men för detta har hon pliktat genom ett
fjortonårigt fängelse med från detsamma oskiljaktiga
samvetsqval, till hvilka skalden också på mer än
ett ställe låter oss blifva vittnen, och hennes
dödsdom deremot är fälld till följd af ett diktadt
mordförsök mot Elisabeth. Det är derför för ett öde
och ej för ett rättvist straff Maria dukar under,
och hennes motståndarinna borde vara den, som tyngdes
af skulden. Något dylikt har väl äfven skalden menat,
då han låter

*) Briefwechsel zwischen Schiller und Göthe. Bd 5
s. 43.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid65/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free