- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1865 /
146 (i)

(1865) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kunna vi veta något om Gud? Af C. P. Wikner. II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146

vid en af de fyra flodernas strand, att den
förbi-ilande våg-en kunde föra med sig’ en och annan
liten blomma, som i likhet med oss sjelfva blifvit
lösryckt från den heliga grunden; och i sådant fall
skulle vi icke kunna undgå att minnas dagarne af vår
egen oskuld, minnas Honom, hvars barn vi voro, tro,
att vi om Honom åtminstone egde erinringens kunskap,
sedan åskådningen försvunnit. Men om Han icke blott
förvisat oss från sin närhet att irra landsflyktiga
kring en förbannad jord, utan jemväl velat göra
allvar med sin hotelse: "hvad dag du deraf äter,
skall du döden dö" - huru går det då? - "I döden
tänker man intet på Dig," säger David. Naturligt,
huru skulle de döde tänka?

Tänk, om det verkligen skulle förhålla sig så, att
ingen kan äta af kunskapens träd, utan att äta sig
sjelf döden! Äfven denna farhåga synes ej vara utan
grund. Frukten af kunskapens träd skall öppna våra
ögon, och vi blifva såsom Gud i vetande. Det är ju
ett herrligt löfte; kan val döden gömma sig under
dessa ord? - Den, hvilken är såsom Gud i vetande, vet
väl i första rummet, hvad Gud är. Hvad är Gud? Ett
fullkomligt väsende. Ja, det är sannt. Men har man
väl besinnat, hvad som ligger i dessa ord? Skall jag
bekänna för Eder, att jag i dessa ord anar domen om
både min och Eder undergång? När jag säger, att Gud är
fullkomlig, så menar jag dermed icke detsamma, som när
jag säger, att en menniska är fullkomlig, en skönhet
fullkomlig, ett konstverk fullkomligt. Sådana saker
kunna vara fullkomliga i sitt slag - ehuru knappt det
engång- men de äro dock alltid i något afseende en
ofullkomlighet. Den utmärkte man t. ex., som vi alla
beundra för hans vackra karakters skull, för hans
lärdoms skull, för hans talangers skull, kunde väl
ändå hafva en talang till och ett par kunskaper till;
åtminstone kunde han hafva börjat några dagar tidigare
att utveckla sin beundransvärda karakter., och han
hade då varit ännu fullkomligare. På detta sätt kan
det icke förhålla sig med Guds fullkomlighet. Den
måste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:33:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/littid65/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free