Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Slafveriet, af J. Hellstenius. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
hafva varit en älsklingssysselsättning för Athenaren;
det var honom en binäring och gaf tillfälle till
en sommarbostad. Peloponnesiska kriget vållar häri
en förändring-, de frie fly in till staden undan
Spartanernes härjningar; de bilda der, med friskt
minne af landtlifvets behag, en väsendtlig del
af fredspartiet, men vänja sig snart att skatta
stadslifvets förmåner, hvilka ju ock just nu under
Perikles’ tidehvarf måst framstå i behagligaste
dager. Jordbruket kom så småningom i slafvarnes
händer.
Slafveriet hade här ej eröfringen till
ursprung. Krigen, såväl de utländska, som de
inbördes, voro en rik källa; sjöröfveriet en mindre,
men mera jemt flödande. Handeln skaffade dock det
mesta. Införseln egde hufvudsakligen rum från länderna
i norr och öster. De österländska slafvarne voro
mera eftersökte, såsom varande mera bildade, men af
samma skäl skattades de ej så högt som de Grekiska. -
Börden är i allmänhet ej hos Gre-kerne en så särdeles
vanlig anledning till slafveri; dels var de qvinliga
slafvarnes antal mindre, dels ansåg man det ej lönande
att sjelf uppföda slafvarne. Det kostade mindre att
köpa dem utifrån fullt arbetsdugliga, och man hyste
derjemte mindre goda tankar om de hemfödda slafvarne,
de ansågos vara lättjefullare och sjelfsvåldigare. -
Barns försäljning i slafveri var i Athens lagar
förbjuden, men ej i det öfriga Grekland; utsatta barn
såldes till den förste bäste, och detta bildar ofta
intrigen i de senare lustspelsdiktarnes stycken, -
Slafveri drabbade ock såsom straff den gäldenär, som
ej förmådde betala-, liksom ock den i Athen bosatte
främling <Metoik’, som ej uppfyllde sina förpligtelser
mot staten.
Huru jordbruksarbetet kom att öfverflyttas från de
frie till slafvarne, hafva vi redan antydt. Samma
förändring försiggick också snart inom näringarna. Det
visade sig snart vara särdeles förmånligt att
nedlägga sina penningar i slafvar och lefva af deras
arbete. Och egde man ej, hvilket dock i Athen var
vanligt nog, någon af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
