- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1865 /
170

(1865) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk Häfdateckning, af -ll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170

Svensk Häfdateckning.

C. T. ODHNER: Sveriges inre historia under Drottning
Christinas förmyndare. Stockholm 1865.

C. G. MALMSTRÖM: Sveriges politiska historia från
Carl X Urs död till statslivalfningen 1772. (I
Del. 1855.) II Del. 1863.

A. FRYXELL: Berättelser ur Svenska historien.
Del. 30-34.

Stockholm 1862 - 64.

B. v. BESKOW: Äreminne öfver Riksrådet
och Ofverste-

Marskalken, Grefve Carl Gustaf Tessin. - I
Sv. Akademiens Handlingar. Del. 38. Stockholm
1864.

För Sverige hade det 17:de århundradets storartade
äfventyr slutat, såsom det börjat, i blodigt tuinmel
och vapenbrak. Stora hjeltar och statsmän hade detta
tidehvarf fostrat, mäktiga krafter hade det frammanat;
hårda strider hade det Svenska folket genomkämpat,
rikaste ära och byte hade det vunnit - och förlorat
igen.

Knappt fatta vi nu alla de mödor och den nöd, detta
folk hade brutit sig igenom intill den dag, då den
tolfte Carl lade sitt underliga hufvud till ro på
Fredrikshalls jord och tog med sig i grafven de så
knappt räddade spillrorna af fädrens ära. Och nu stod
ju dock Sverige lika värnlöst och armt, som när för
ett sekel sedan Gustaf Adolfs snille ensamt förmådde
berga land och rike. Var då vinsten af hela detta
århundrades mödosamma arbete endast tomma skuggor
och prunkande minnen af en ära, åt hvilken Europa nu
kunde ömkande le?

Så kunde det förefalla den tid, som såg alla dessa
murar ramla, hvilka Svenske konungar rest till landets
värn, som kände den stickande smärtan af fiendernas
hån och som i egen hjelplöshet måste lita till
främmande stöd. Derföre gret ock Sverige öfver sin
siste hjelte, såsom hade det begråtit sig sjelft. -
Men vi, som se öfver hela täflan af århundradets kamp,
vi döma icke så. Genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid65/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free