Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk Häfdateckning, af -ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Det är med denna idé, som Sverige inträder i det
tidskifte, hvilket bär det ofta så hånfullt betonade
namnet Frihetstiden. Det är ej så glänsande och
praktfullt, detta halfva sekel, som de hägringar ur
minnets fjerran, der de stora namnen och de stora da
tern a blända betraktarens öga; det är ej så rikt
på män och kraft, det har ej ri-stat sitt minne i
så väldiga, tjusande drag som Gustafs och Carlarnes
tid; ja, man måste nog vid blicken på det politiska
lifvet ofta prisa det gamla tidehvarfvet framför det
nya. Men den tid, som ansåg perioden näst före 1772
års revolution såsom en enda stor olycka, såsom en
sorgedag i Svenska folkets lif och som derföre ville
kasta en föraktets och glömskans slöja deröfver, den
torde nu vara förbi. Dels faller väl historiens dom
något mindre hård öfver tidehvarfvet i dess helhet, ju
mera de verkande orsakerna framstå i ljuset, dels lär
man sig väl allt mera att inse dess stora betydelse
för fäderneslandets hela följande utveckling. Denna
tid har dock bland annat gifvit vårt lands ekonomiska
utveckling dess riktning för nära ett århundrade;
den har egentligen grundlagt de svåra oredorna i våra
financiella förhållanden, som knappast utan kännedom
af den tidens penningeväsen kunna förklaras; den har
starkt utbildat det administrativa för-mynderskapet
och i afseende på våra einbetsmäns ställning,
befordran och verksamhet lagt grund till mycket,
som ännu eger varaktigt bestånd; ur dess lifliga
parlamentariska verksamhet slutligen leder mycket
af vår riksdagspraxis sitt ursprung, och i dess
vilda strider torde vår ståndsrepresentation på en
gång hafva firat sin triumt och begynt resa sitt
grafmonument. Och Frihetstidens partier! Hvem känner
icke något om dem?- Och dock, huru mycket återstår
oss icke att om dem lära, både för den tidens egen
kännedom och för insigten om den underbara period,
som bär tredje Gustafs namn. Skall denne så prisade,
så hatade och så gåtolike konung någonsin kunna rätt
bedömas, så måste vi väl först i grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
