Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk Häfdateckning, af -ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
sen så: "De andre Konunga- och Furstedöttrar etc." och
i afseende på dem talas om ständernas giftomannarätt
endast såsom vilkor för brudskatt. Men hvad menas
med andre? Jo, andra än den äldsta; citatet, rätt
anfördt, bevisar således alls intet för Hedvig Sofias
eller sonens arfsrätt. Vänder man deremot om bladet,
så läser man (sid. 573), "vi skola annamma och
bekänna den Furstinna och Konungadotter, som äldst
och oförsedd är . . ., dock att vi icke skola välja
H. F. N. någon man mot H. F. N:des egen goda vilja
och samtycke." Ville Prinsessan således hafva en man,
så ligger väl häri uttryckt, att ständerna skulle
hafva ett ord med i laget, om de också lofvade att
icke påtruga henne en sådan.
Förf. har dock onekligen rätt deruti, att hvad dessa
riksfäder gjorde var en följd af tidsandan. Ty
tidsandan var fiendtlig mot allt, som hade den
ringaste anstrykning af enväldet eller påminte derom;
den yrkade på dom öfver den hatade Görtz, den kastade
sig med häftighet öfver alla enväldets skapelser för
att förstöra äfven de nyttiga; den tillät ock ej något
egentligen Holsteinskt parti att under de första åren
bilda sig. Ingen enda betydande röst höjde sig för
Carl Fredriks rätt till thronen, och sjelf drog han
sig misströstande undan ur landet.
Icke vilja vi med förf. inlåta oss uti en undersökning
om de lyckliga följder, som möjligen kunnat vinnas
för Sveriges rike genom Carl Fredriks val; men af
de förgyllande drömmarna tro vi dock att något får
af-prutas. Den unge prinsens personlighet är här
skildrad efter idel Hol-steinska källor; såsom bevis
på hans ädelhet gifvas oss (sid. 52) Basse-witz’s,
pratmakarens, berättelse om hans storståtliga svar,
hvilket Basse-witz ej försummade att skyndsamt meddela
Horn *). Till intyg på hans omtanka om Sverige
få vi åter, sid. 51. not. 2, upprepad den gamla
berättelsen om Danmarks stora anbud och Carl Fredriks
nekande. Malmström har dock (del. 1. s. 233. n. 4)
reducerat uppgifterna om de senare Danska anbuden till
en historia berättad "vid en butelj vin", och sid. 44
få vi af honom veta, att det 1719 icke var Danmark,
som gjort de stora förslagen, utan Bassewitz, som
framställt dem för Danska regeringen m. m. Då Beskow
ej anfört andra källor för sitt påstående, förlita
vi oss na-turligen på Malmström. Så är ock att märka,
hurusom allt talet om czarens stora löften till Carl
Fredrik (sidd. 48, 50) härleder sig från Bassewitz
och att kansli-kollegii betänkande d. 14 Maj 1723
troligen hemtat sina uppgifter om Carl Fredrik af H
ö p k e n **), likasom det konungen bittert tadlande
och hertigen upphöjande betänkandet af mindre sekreta
deputa-tionen 1723 (af Beskow anfördt sid. 83) är
utgånget från idel Holsteinare.
I sammanhang härmed kunna vi ej förbigå förfrs
framställning af fredsslutet med Hannover 1719,
hvilken är gjord med Geijers bekanta ord, att
"Englands deltagande för den unge prinsen föiekoms
genom afträdan-det af Bremen och Verden." Af Malmström
hafva vi dock numera full
*) Fryxell. Berättelser. Del. 31. s. 121.
**) Malmstr. 1. 233. n. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
