- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1865 /
203

(1865) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kunna vi veta något om Gud? Af C. P. Wikner. III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

203

Vi vända oss då först till frågan om förnimmande
eller kunskap i allmänhet.

Hvad angår denna fråga, så måste vi väl till att
börja med erkänna, att ingen kunskap är möjlig,
utan att det är någon, som förnimmer, och något,
som för-nimmes. Man kallar den förre subjekt
och det senare objekt. Der dessa äro skilda åt,
måste kunskapen tydligen bestå i förhållandet
mellan båda. Vi tänkte oss i det föregående
trenne möjligheter, antingen att förhållandet
icke skulle betyda annat än ett slags återspegling
utan gemensamhet, eller att det objektiva skulle
öfvergå till det subjektiva, eller tvärtom. Någon
ytterligare möjlighet gifves tydligen icke, om man
nemligen erinrar sig, att vi här hafva att göra med
sjelfva kunskapen, och att vi sålunda, i händelse
någon ville hänvisa på kunskapsprocessen , alltid
ställa oss just på den punkt, der det objektiva
såsom sådant upphör och det subjektiva såsom sådant
vidtager, en punkt, vid hvilken alltid måste uppstå
den frågan: i hvilket förhållande stå här de två till
hvarandra? Att de måste stå i något förhållande är
gifvet deraf, att de begge äro något, och att de begge
tillsammans skola blifva faktorer uti det, som vi
kalla kunskap, hvilket ju tydligen för dem innebär ett
ömsesidigt förhållande. Vidare kan hvar och en lätt
öfvertyga sig derom, att två, som stå till hvarandra
i förhållande, nödvändigt måste hafva någonting
med hvarandra gemensamt. Eftersom de begge äro, så
hafva de åtminstone det gemensamt, att de äro, och
detta är ju ändå något. Detta något är naturligtvis,
såsom gemensamt för begge, delaktigt af begges natur,
på samma sätt som man kan säga, att den delen, som
tvenne hvarandra skärande cirklar hafva gemensam,
lika mycket tillhör den ena cirkeln och har i sig hans
natur, som han har i sig den andra cirkelns natur och
tillhörer honom. Det finnes följaktligen mellan det
i kunskapen ingående subjektiva och det deri ingående
objektiva ett gemensamt, hvadan ett blott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid65/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free