- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1865 /
204

(1865) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kunna vi veta något om Gud? Af C. P. Wikner. III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

204

återspeglingsförhållande, som icke skulle uttrycka
någon gemensamhet, icke heller blef tänkbart

Men om ett gemensamhetsförhållande skulle inträda
mellan det subjektiva och det objektiva, så borde
detta betyda, att det ena delaktiggjordes af det
andras natur eller till någon del öfverginge till
det andra. Hvilken riktning som än härvid valdes, den
från objektivitet till subjektivitet eller tvärtom,
det blef, såsom vi sågo, allt lika orimligt.

Vi hafva att pröfva vårt förfarande i det
föregående. Det första förslaget, att det objektiva
skulle på något sätt öfvergå i det subjektiva, det
förnumna i förnimmandet, förkastades på den grund,
att en sådan öfvergång skulle betyda en förfalskning
af verkligheten. Det är tydligt, att, då vi här hade
att göra med förnimmandet och det förnumna, nyssnämnde
dom var grundad på den förutsättning, att det senare
är det verkliga i motsats mot det förra, eller att
det förra skulle vara någonting overkligt. Det är
nemligen endast genom uppblandning ined overklighet,
som det verkliga kan förlora sin egenskap af att vara
verkligt. Men denna förutsättning torde snart röja
sin haltlöshet. Hvad är för mig det verkliga? Är
det någonting, som jag förnimmer, eller något,
som jag icke förnimmer? Naturligtvis det förra,
ty det, som jag alldeles icke förnimmer, är för mig
intet. Och hvil-ketdera är för mig det verkligare,
det, som jag förnimmer litet, eller det jag förnimmer
mycket? Naturligtvis det senare. Men mycket förnimmer
jag ju med användning af mycket förnimmande, och litet
med användning af mindre. Således blir verkligheten
större i den mån förnimmandet deraf ökas. Men då kan
omöjligen sjelfva förnimmandet vara en overklighet,
emedan sjelfva overklighetens ökande aldrig kan vara
liktydig med ökande af verkligheten. Men möjligen
kunde man ännu föreställa sig, att ehuru förnimmandet
icke vore den rena overklig heten, så vore det dock
overkligare än det förnumna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid65/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free