Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kunna vi veta något om Gud? Af C. P. Wikner. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
de isär och blifva två. Detta kan naturliven också
uttryckas så, att i våra kunskaper är det verkligen
förnumna ingenting annat än våra egna förnimmelser
eller vårt eget förnimmande. Det förnumna eller det,
hvarom vi säga oss hafva kunskap, är alltså ingenting,
som ligger utom vårt förnimmande (och naturligen
icke heller någonting som ligger inom, ifall detta
ord fattas såsom korrelat till utom och såsom sådant
egande afseende på läge i rummet), utan det i hvarje
fall verkligt förnumna är förnimmandet sjelft. En
sådan åsigt om det förnumnas och förnimmandets
förhållande till hvarandra uti kunskapen kallas
Idealism. Och genom det föregående har denna slags
uppfattning framstått såsom den enda möjliga.
Samma insigt bör kunna vinnas på ett ännu enklare
sätt. Kunskapen är ett förhållande mellan ett
förnimmande och ett förnummet eller mellan ett subjekt
och ett objekt. Hvarje positivt förhållande - och
det nämnda är naturligen ett sådant - innebär,
att de, som stå i förhållande, hafva något
gemensamt. Detta måste derföre äfven vara fallet
i kunskapen. Subjekt och objekt måste hafva något
gemensamt. Huru långt sträcker sig nu subjektets
kunskap om objektet? Precist så långt, som det för de
båda gemensamma. U t of ver den genom det gemensamma
betecknade gränsen kan subjektets kunskap tydligen
icke sträcka sig; ty på andra sidan om denna gräns
är subjektet icke till, följaktligen icke heller
subjektets kunskap. Men inom denna gräns såsom
ouppnådd kan subjektets kunskap icke heller stanna,
enär detta skulle betyda, att det funnes ett område,
der förnimmande och förnummet vore förhanden utan
kunskap, och detta är ej tänkbart. Alltså: kunskapen
sträcker sig precist så långt som det för subjekt och
objekt gemensamma. Deraf bör vara klart, att der det
gemensamma minskas, der minskas kunskapen, och att
kunskapen ökas, i den mån det gemensamma ökas. Den
största gemensamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
