- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1865 /
208

(1865) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kunna vi veta något om Gud? Af C. P. Wikner. III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

208

är den, som sträcker sig1 till det hela eller omfattar
allt. Der bör alltså äfven kunskapen vara störst eller
vara den högsta tänkbara. Den fullkomliga kunskapen
är derföre den, der subjekt och objekt äro samma sak,
der det förnimmande är det förnumna och det förnumna
är förnimmandet.

Det skulle kunna invändas, att på detta sätt den
högsta kunskapen icke längre blir, hvad dock
all kunskap skulle vara, ett förhållande. Ett
förhållande eger väl egentligen endast så länge rum,
som de två i förhållande satta verkligen äro två och
icke sammanfalla. Denna anmärkning är fullkomligt
riktig. Den högsta och fullkomliga kunskapen är
icke något förhållande. Den är något vida mer än
så. Men vår ofvan använda slutledning blir i alla
fall riktig. Ty den bestod endast i ett slutande från
hvad som i inskränkt mening gäller om den inskränkta
kunskapen, hvilken är den första vi lära känna,
till hvad som i oinskränkt mening gäller om den
oinskränkta kunskapen. Vi skulle derföre också kunna
uttrycka saken på följande sätt: då i hvarje kunskap
alltid finnes ett område, der ingen skilnad finnes
mellan subjekt och objekt, och detta område sträcker
sig precist lika långt, som kunskapen, så måste i
den fullkomliga kunskapen detta område sträcka sig
till det hela, eller i henne finnes alldeles ingen
skilnad mellan den förnimmande och det förnumna.

Så måste den fullkomliga kunskapen vara beskaffad. Hon
är fullständig identitet af förnimmande och
förnummet. Hvad pläga vi kalla identitet af
förnimmande och förnummet? Svaret på denna fråga
är lätt funnet. Granskar jag min egen verld eller
totaliteten af mina förnimmelser, så skall jag finna,
att identitet mellan det, som hos mig förnimmer, och
det, som hos mig förnumnes, inträder i en punkt, som
jag kallar mitt Jag eller min Person. - Är kunskapen
sålunda identitet mellan förnimmande och förnummet,
och en sådan alltid är ett Jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid65/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free