Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kunna vi veta något om Gud? Af C. P. Wikner. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det första inkastet hemtades från motsättningen
mellan Guds oändlighet och den menskliga kunskapens
ändlighet. — För det första hafva vi häremot att anmärka,
att af denna motsättning följden icke gerna kan blifva
någon annan än den, att man om Gud icke skulle kunna
få en fullständig kunskap, men aldrig, att man om
Honom icke alls skulle kunna ega någon kunskap. Men
för det andra är den nämnda motsättningen mellan Guds
oändlighet och menniskans ändlighet icke fullt berättigad.
Motsättningen är nemligen fattad såsom motsättningen
mellan det större och det mindre, så att den menskliga
ändligheten skulle utesluta ifrån sig något af Guds
oändlighet. Att detta innebär ett misstag, ådagalägges af det
enkla faktum, att vi kunna tänka och tala om
oändligheten, hvilket ju betyder, att oändligheten är gifven i vårt
medvetande och vår kunskap, eller med andra ord, att äfven
vår kunskap är oändlig. Inskränktheten i vår kunskap
betyder derföre aldrig, att någonting är alldeles borta
ur vår kunskap (någonting, som vi aldrig skulle kunna
tala om, emedan vi aldrig kunna veta, att vi sakna det,
hvarom vi icke ega någon den ringaste aning), utan
inskräntheten i vår kunskap betyder, att vi, i stället för
att fatta det oändliga innehållet nu och här, till en del
låta det utbreda sig i tid och rum, emedan vi icke
mäkta att hålla det tillsammans, samt att när vi vilja
förnimma med klarhet, detta aldrig lyckas annorlunda än
delvis, så att hela den öfriga delen af vårt medvetandes
innehåll stannar inom de dunkla regionerna, men
derigenom ingalunda utstrykes ur vårt medvetande.
Det andra inkastet hemtades från motsättningen
mellan förnimmande och förnummet, subjektivitet och
objektivitet. Gud är subjekt, får derföre icke göras till objekt,
och då icke heller till objekt för kunskap. Men vi hafva
i det föregående funnit, att förnimmande och förnummet
äro samma sak: endast förnimmandet är det i allt
verkligen förnumna. Att Gud är subjekt eller förnimmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
