- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1865 /
219

(1865) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Slafveriet, af J. Hellstenius. II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

219

egnes förhållande till jordegaren tycka sig se
ett vasallförhållande, och i hans jordområde ett
slags län, åtnjutet mot utgörandet af vissa feodala
skyldigheter. Full sanning blef detta dock först
med den på godtycklig uppsägning brukade jordlottens
öfvergång till ärftlig f örpakt-ning, en förvandling,
som tillika innebar första steget till förbättring af
de lifegnes ställning, och genom hvilken man åsyftade
dels att förhindra den förfärliga folkminskningen,
dels att blifva qvitt den på en tid af ofta
återkommande hungersnöd och pestsmitta särdeles
betungande underhållsskyldigheten, dels ändtligen
att förebygga de redan hotande uppresningarna.

En utförligare framställning af de lifegnes
ställning i något visst land under den ännu ej af
något mildrade feodalismens välde blir tillika på
grund af denna samhällsforms allmänlighet i allt
väsendtligt en skildring af förhållandet i nästan
hela det romaniskt-germaniska Eu ropa. Vi välja då
helt naturligen Frankrike, der feoda-lismen visar
sig lifskraftigast. - Af de mångfaldiga bördor,
som tyngde på den lifegne, nämna vi då i främsta
rummet en personlig skatt såsom yttre tecken af
beroendet, utgörande oftast 4 denarer för man och 2
för qvinna. Dernäst hofveriet, i bästa fall endast
12 dagar om året, och då aldrig mer än 3 dagar
under en och samma månad, samt bestående merendels
i jordbruksarbete, väg-underhållning, byggnads- och
befästningsarbete eller bud-bärning och körslor,
hvarvid det oftast ålåg de arbetande sjelfve att
lifnära sig och sina dragare. Vidare hade den lifegne
att betala afrad, hvilken, bland annat väl på grund af
det mycket vacklande penningvärdet, merendels utgick
in natura. "Champart" (Campi pars) var dess vanliga
namn, och vanliga beloppet halfva af kastningen;
(hvaraf namnen medietarius, métayer). Närmast
i ordningen f olja en rad af tvångsstadganden,
de s. k. Bannaliteterna, hvilka dels förbjödo den
lifegne att tröska, mala, baka, brygga, pressa vin,
smida, o. s. v. på andra än af jordegaren fö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid65/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free