Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Slafveriet, af J. Hellstenius. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
mogens ofvan antydda förvandling från rättslöse och
ingenting egande lifegne till ärftliga förpaktare,
dels ock dess frigörande från en del af de
mest tryckande bördorna, t. ex. mainmorte och
äktenskapstvånget.
Frigörelsen skedde intill slutet af 13:de
århundradet endast i liten skala; svåraste hindret
var anskaffandet af det nödiga bifallet från hela
raden af öfverlänsherrar. De fribref, som för de ur
lifegenskapen frigjorde byalagen utfärdades, innehöllo
ofta löften om en del förmåner, t. ex. rättigheten att
fritt eller mot ringa afgift få begagna den adlige
länsherrens skog, beten och fiske; stundom stadgas
ock en bättre rättskipning, vanligen så ordnad, att
vid sidan af en oftast med godtycklig makt utrustad,
af länsinnehafvaren nämnd, maire sättas bisittare,
valde af menige man, som ock understundom fick
tillsätta maire samt några honom och bisittarne
öfvervakande edsvurne.
Kaskare gick befrielsearbetet, sedan under 13:de
århundradets lopp, såsom bekant är, ett stort antal
feodala län kommit omedelbart under konungen, så att
blott en länsherres bifall återstod att vinna och det
dertill dens, som alltid visat sig mest beredvillig
att efterkomma dessa önskningar. Frankrikes konungar
hade nemligen, med erfarenhet af de goda frukterna
af städernas frigörelse, alltid troget följt
den grundsats, att understödja landtbefolkningen
sträfvanden att komma i ett bättre läge. Ett särdeles
verksamt medel härför blef det sannolikt af Philip
August införda bruket, att en och hvar, genom att
helt enkelt förklara sig vilja hädanefter vara
"konungens borgare", kunde lösrycka sig från allt
annat öfverherrskap. Under Philip den Sköne börjar
frigörandet i massa, dock ingalunda af humanitetsskäl,
utan för penningbehofvets skull. Samma skäl var
ock för Ludvig X det egentligen talande, och hans
namnkunniga förordning af år 1315 blef, trots alla
vackra ord om Frankers medfödda frihet, af föga
praktisk betydenhet på grund af de öfverdrifvet högt
tilltagna vilkoren för friköpandet. Befrielsearbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
