- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1865 /
229

(1865) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Slafveriet, af J. Hellstenius. II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

229

att böndernes tillstånd nu skulle blifva
ojemförligt värre. Under denna tidrymd fortgår
i stället i tysthet de lifegnes förvandling till
Copyholders. Penningbehofvet bidrog under denna tid
af allmän nöd att underlätta landtbefolkningens
sträfvanden; med egarens bifall förvandlades
lätt nog hofveripligten till bestämd låg afgift,
och fullständig eganderätt var ej omöjlig att
förvärfva. De ömsesidiga godsindragningarna under
inbördes kriget lade stora jordrymder under kronan,
hvars innehafvare åter i medvetande af sin ställnings
vansklighet samt för att skaffa sig anhängare gerna
genast åter afyttrade de indragna godsen, helst i
smärre lotter, eller bortförpaktade dem på lång tid
mot ringa afrad. Henrik VII och hans son fullföljde
planmessigt ökandet af de små jordegarnes antal;
den förre egentligen genom tillåtelsen för baronerne
att afyttra sina länderier, den senare i sammanhang
med indragningen af klostergodsen, som upptogo 1/5
af rikets yta och dertill just den bästa jorden,
hvilken nu, försåld i smärre lotter, lemnade utrymme
åt ytterligare ett stort antal frie jordegare. - Under
sådana förhållanden är det klart, att lifegenskapen
snart skulle försvinna. Sista spåret deraf torde
vara en af drottning Elisabeth år 1574 utfärdad
förordning om frigifvandet af alla lifegne på några
henne tillhöriga gods. - Något formligt upphäfvande
af lifegenskapen har i England aldrig egt rum.

I Skottland hade redan under feodal-adelns strider mot
konungamakten jordbrukarnes ställning väsendtligen
förbättrats, då reformationen äfven här medförde
ärftlig förpaktning eller egande-rätt till en
större mängd små egendomar. Upphäfvandet af de sista
feodala rättigheterna följde dock först i samband med
kufvandet af den Stuartska uppresningen af år 1745.

Irland gör särskildt med hänsyn till dess jordbrukande
befolknings läge skäl för namnet: skamfläcken i
Englands historia. Fiendskapen mellan de skilda
folkstam-Svensk Liter. Tidskrift. 1865. H. IV.
16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid65/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free