Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Slafveriet, af J. Hellstenius. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
veriskyldigheten på kronans gods med måttliga
penning-afgifter. Men hans försök (1634) att få
lifegenskapen af-skaffad strandade mot adelns
motvillighet.
Den klagan öfver allmogens betryckta ställning,
som vid det gamla adelsväldets störtande (1660)
förspordes dels från borgerskapet, dels af böndernes
egne utskickade, hade ingen verkan. Upprättandet
af den nya adeln ökade än ytterligare förtrycket,
hvilket väl under Christian V nådde sin höjd; till
allt annat tvång hade nu kommit ökade skatter och en
betungande utskrifning, hvilka ofta nog fördelades
orättvist och godtyckligt. Den bonde, som genom eget
förvållande, t. ex. genom försummad inbetalning af
arrendet miste sitt arrende eller frivilligt öfvergaf
detsamma, kunde skickas till tvångsarbete, och de
äldre bönder, som ej ville gifta sig, skulle liksom
de yngre vara underkastade utskrifning. Under sådana
omständigheter blef flykt från hus och hem snart
den enda utvägen att nå en dräglig ställning, och
jordbruket förföll allt mer. Af jemförelsevis ringa
vigt var lifegenskapens upphäfvande på öarne Baagö
och Möen samt för de bönder, som inflyttade på de till
rytteriets underhåll anslagna kronogodsen (1695-96.)
Fredrik IV upphäfde ändtligen "Vornedskaben". Genast
vid sitt äntrade till regeringen (1699) hade han gjort
det på Jsegerspriis-godset, och i betraktande af de
goda följderna af detta steg förordnade han (1702),
att detta skulle sträcka sig öfver hela Sjselland,
Falster, Langeland och kringliggande öar. Inflyttning
dit från öfriga landsdelar medförde således ej längre
ofrihet, alla efter konungens regeringsanträde födde
förklarades vara frie, förbud utgafs mot försäljning
af lifegne och påbud, att full frihet skulle förlänas
mot ett pris af 30 till 50 Ebdr efter hvars och ens
förmögenhet, arrendatorn skulle ej mot sin vilja
drifvas från gården ej heller tvingas att mottaga
ouppodlade gårdar o. s. v.
Olyckligtvis hade året förut utfärdats en förordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
