Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Slafveriet, af J. Hellstenius. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Om Slafveriet. III.
Enligt ryska författares försäkran är lifegenskapen
i Ryssland af jemförelsevis föga hög ålder. Ett
på krigsfångenskap, skuld, börd eller frivillighet
grundadt slafveri har väl der såsom flerestädes i
äldre tider funnits, men alltid i ringa utsträckning,
och denna träldomsform försvinner samtidigt med
uppkomsten af den egentliga lifegenskapen.
Den ryske bonden egde vanligen ej i äldre tider den
jord, han odlade. Han betalade "obrok" (skatt till
jord-egaren) och var skyldig till "barsehtschina"
(tjenst, hof-veri), men flyttade fritt, ehuru i regeln
flyttningen först fick ske vid S:t Georgs fest (fy),
då allt höstarbete borde vara afslutadt. Såsom lag
stadgas denna sedvänja under Ivan IILs och Ivan
IV:s tid. Landets då ännu ringa odling gaf den
flyttande visshet att alltid erhålla annan mark
i stället. Detta vållade helt naturligt, att både
den enskilde och staten för dess egendomar önskade
begränsa flyttningsfriheten. Spår af en dylik sträfvan
anträffas redan 1257, men första egentliga förbudet
gafs först 1597 genom en ukas, utfärdad af czar Feodor
på begäran af Boris Godunoff såsom ombud för samtlige
bo-ställsinnehafvarne. Den kort derefter börjande inre
oredan vållade något uppskof, men såsom lag stadgas
i Alexej Michailowitsch Romanoifs lagbok af år 1649
bundenheten vid torfvan, ehuru ännu ej förenad med
personlig ofrihet. Från denna tid funnos då tre olika
slags bönder: verkligt frie, ett mindre antal, från
Mich. Romanoffs tid; kronobönder, till namnet frie
odlare af den till de särskilda
Svensk Liter. Tidskrift. 1865. H. V.
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
