- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1865 /
262

(1865) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Slafveriet, af J. Hellstenius. III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förvaltande myndigheternes aflöning anslagna
jorden; samt slutligen den egentliga stammen till
de lifegne, bönderne på de bortförlänade godsen,
hvilka i många hänseenden lätt blefvo beroende af
sina husbönder, ehuru de ej af dem, utan af staten
erhöllo sin jord. Husbonden egde nemligen jorden
endast tills vidare och med inskränkt rätt. Men
missbruk insmögo sig snart, särdeles mot slutet af
17:de århundradet. Man började byta land och folk,
förflytta bönder från en egendom till en annan,
ändtligen försälja jordegendom med dess befolkning,
slutligen äfven folk utan jord. Dylika missbruk
straffades dock till en början strängt.

I sin ifver att ombilda och civilisera vållade
Peter den Store en olycklig omkastning i böndernes
ställning. För att framtvinga den mot nyheterna
afvogt sinnade adeln från de gods, dit den dragit
sig undan, stadgade han, att vid förlust af sitt
stånds företrädesrättigheter hvarje adelsman skulle
såsom civil eller militärembetsman tjena staten,
hvaremot den gamla länsförpligtelsen upphäfdes. Och då
adelsmannen tillika gjordes personligt ansvarig för
hela det till honom af staten öfverlemnade områdets
skatter och utskrifningar, lemnades honom i och
med detsamma i sjelfva verket makt att råda öfver
bönderna efter godtfinnande. Endast några rättigheter
hade bonden ännu qvar, t. ex. den att frivilligt gå i
krigstjenst och att vid försäljning ej skiljas från
sina anhöriga. Båda dessa förmåner kringgingos dock
ofta och upphäfdes formligen inom kort. Peters och
hans närmaste efterträdares bemödanden att skapa ett
storartadt fabriksväsende gåfvo ock första anledningen
till de lifegnes användande i yrkena, en för Ryssland
egendomlig företeelse.

Det följande tidehvarfvet af fruntimmers- och
gunstlingsstyrelse (intill 1801) utmärkes af ett allt
värre förtryckande af jordbrukaren. 1729 förbjöds
den frivilliga krigstjensten; 1736 tilläts formligen
försäljningen af lifegne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid65/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free