Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Slafveriet, af J. Hellstenius. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
utan jord, samma år öfverlemnades åt egarens
godtycke den förut åt staten bevarade rättigheten att
bestraffa förrymde lifegne; 1760 tilläts, i afsigt att
påskynda Sibe-riens och särskildt de Nertsehinska
grufdistriktens odling och befolkande, att mot
rekrytqvitto ditsända alla lifegne, med hvilka man
hade någon anledning att vara missnöjd. Deras hustrur
skulle väl medfölja, men barnen kunde qvarhållas. I de
år 1785 utfärdade adelsprivilegierna stämplas bonden
formligen såsom sak. Några millioner kronobönder
bortskänktes väl för öfrigt under denna tid till
lifegne, och vid århundradets början beräknas 2/5 af
Rysslands hela befolkning hafva tillhört denna klass.
Några smärre förbättringar hade dock mot
tidehvarf-vets slut blifvit vidtagna. Så hade
kejsar Paul 1797 utfärdat den första förordning, som
åsyftade att inskränka egendomsherrens makt öfver den
lifegne, och inskränkt hofveriet till högst 3 dagar
i veckan. Alexander I:s åtgärder för förbättrandet
af de lifegnes ställning utmärkas af hans vanliga
obeslutsamhet. Straxt i början af sin regering (1803)
utfärdade han en tillåtelse att frigifva bön-derne
och i stället antaga dem till ärftliga förpaktare,
men det olyckliga tillägget, att detta dock ej finge
ske genom testamente, betog tillåtelsen en god del
af dess verkan. Alexander Galitzin och ännu några
andra gods-egare voro de ende, som begagnade sig af
tillåtelsen, men man torde till högst 400,000 kunna
anslå den del af Rysslands nuvarande befolkning,
som för sin frihet har denna förordning att tacka. År
1804 påbörjades frigif-ningen af bönderna i Estland,
Liffland och Curland, men med den olyckliga påföljd,
att då frigifningen år 1819 var fulländad, befunnos
de tyska egendomsherrarne vara innehafvare af all
jorden och de forne lifegne förvandlade till en
proletärklass. 1818 anbefallde Alexander, att i de
från Polen återtagna landskapen öfverenskommelse om
utskylderna skulle träffas mellan jordegarne och de
lifegne, men då ingen öfvervakade verkställigheten,
bar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
