Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Slafveriet, af J. Hellstenius. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
heteri af de skäl, vid hvilka inan i öfrigt sökt
trygga sig. Och att det oaktadt denna form af
slafveri - vidrigare än någon af de föregående, vare
sig att nian betraktar dess art och väsende eller
de tidsförhållanden, under hvilka den uppstått och
utvecklat sig, - kunnat så länge bestå, bevisar blott,
huru långsamt en idé kämpar sig fram till seger. Ett
århundrade - och längre tid har knappast förflutit,
sedan de första allvarliga protesterna höjdes mot
denna nesa för en nyare tid, - är i mensklighetens
utvecklingshistoria ingen så särdeles stor tidrymd.
Då vi nu i denna sista afdelning af vår uppsats
"Om Slafveriet" gå att teckna denna sida deraf,
våga vi förutsätta såsom allmänt kändt det inre af
slafhandelns och ’ slafarbetets historia samt deraf
föranledda sociala missförhållanden, och komma således
egentligen endast att fästa oss vid de stora yttre
dragen: negerslafveriets uppkomst och utveckling,
framträdandet af slafveri-fiendtliga åsigter och
deras slutliga seger, de politiska förvecklingar,
slafveri-institutionen i våra dagar föranledt, samt
ändtligen slaffrågans nuvarande ställning. *)
Slafveri rådde o tvifvelaktigt bland Afrikas stammar,
redan innan Europeerne der fingo fast fot, men det
var dock först i samband med de hvites upptäckter och
co-lonisationer derstädes, som en ordnad Slafhandel
började idkas. Portugiser och Spaniorer voro de
förste, som veterligen dermed sysselsatte sig; redan
år 1403 såldes negrer offentligen i Sevilla, 1442 i
Lissabon. Amerikas upptäckt gaf, såsom allmänt kändt
är, närmaste anled-
*) De arbeten, som för den följande framställningen
blifvit rådfrågade, äro hufvudsakligen: Clarkson:
History of the rise. progress and aceom-plishment
of the abolition of the Slave-Trade l>y the British
Parliament; Cockin: LTabolition de 1’Esclavage;
Carlier: De 1’Esclavage dans ses rapports avec 1’union
américaine; samt Th. Elisson: Slavery and Secession
iri America.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
