Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Slafveriet, af J. Hellstenius. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
skilda krafterna att söka sig tillsammans. Genom
Qvä-kares åtgärd fick Clarkson, ehuru sjelf
ej tillhörande "Vännernes Samfund", sitt arbete
offentliggjord t, bland dem fick han genast nitiske
medhjelpare, och hufvudsakligen ur deras leder bildade
han den 22 Maj 1787, sedan Wilberforce lofvat bringa
frågan å bane inför parlamentet, det första sällskapet
för slafhandelns afskaffande. Att teckna dess ädla
och storartade verksamhet förbjuder oss utrymmet; men
enhvar kan lätt inse, hvilken kraft och ihärdighet
det erfordrats att öfvervinna de hinder, som gång
efter annan af egennyttan och illviljan restes i
be-friarnes väg. Åtta gånger föreslog Wilberforce
i parlamentet slafhandelns afskaffande, och ehuru
han och hans vänner der kunde påräkna understöd af
de utmärktaste förmågorna inom alla partier, Pitt,
Fox, Burke, m. fl. lyckades dock de mäktiga slaf
handelsintressena i nära 20 års tid fördröja den goda
sakens seger. Först den 25 Mars 1807 var hans förslag
färdigt att såsom lag undfå kunglig stadfästelse-,
idkandet af Slafhandel belades enligt denna lag
allenast med dryga böter, hvilket dock inom kort
skärptes till dödsstraff.
Det kunde tyckas, som borde Frankrike under
revo-lutionstidehvarfvet hafva varit en särdeles
tacksam jordmån för alla slafverifiendtliga åsigters
spridning; så var dock ej förhållandet. Visserligen
fanns också der ett sällskap för slafhandelns
afskaffande och efter dess upplösning ett annat
vid namn "Les amis des négres et des colonies"; vid
revolutionens utbrott förklarade sig väl flere af dess
mera framstående män uttryckligen för slafhandelns
fullkomliga afskaffande, och Clarkson hade i detta
syfte i Paris öfverläggningar med Mirabeau, Condorcet,
Lafayette, Péthion, Brissot, Siéyes, m. fl., men
revolutionsstormen bortsopade snart alla spår af
denna verksamhet, eller rättare, tvingade den in på
andra banor; negrernes bästa trängdes i bakgrunden af
Frankrikes egna, omedelbara intressen. Necker borttog
dock (1789) ena hälften af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
