Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bernhard Elis Malmström. Utkast till ett skaldeporträtt af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
glömmer honom, icke kan stryka bort honom, när han
en gång fått etsa in sina väldiga konturer i ett
mottagligt sinne, - han är otvifvelaktigt kallad
att göra rika skördar på det fält, hvaraf Malmström
här, visserligen mäktigt, men dock endast flyktigt,
berört den yttersta randen. Det hjelper icke, om
man invänder, att Malmström egentligen endast målat
sitt eget hjertas kamp mellan vetande och tro, sitt
eget tvifvel och sina egna himlastormande försök att
vinna en fast punkt för sin andes sträfvan. Så mycket
betydelsefullare måste i slikt fall dikten blifva
för oss, det minskar ej i ringaste mån hvarken
vår beundran för skaldens förmåga att bestämdt
och kraftigt karakterisera eller vår tro på en
möjlig utveckling i den antydda riktningen eller
vår sorg öfver den längesedan oersättliga förlusten
härutinnan för vår vitterhet. Egendomligt vore, om
i den bortgångnes efterlemnade papper funnes endast
något spår af en verksamhet, som antydde, att vi
härvid icke alldeles gripit vårt påstående ur luften.
Dermed är kretsen för den Malmströmska sångmöns
skapelser uttömd. Hon har icke frambragt mycket,
och hennes alster äro icke mästerverk af första
slag, sådana som menskligheten eller fosterlandet
lägger till sina dyrbaraste håfvor såsom oförgängliga
smycken, men de äro i sitt slag fulländade mönster,
formsköna skapelser af en ren inbillningskraft,
fylld af en varm känsla och ledd af en upplyst smak,
och såsom sådana hafva de egt och skola allt framgent
för den, som vill i en god skola lära sig förstå,
huru en klassisk ande sammansmälter innehåll och
form till ett skönt och lefvande helt, ega den högsta
betydelse såsom lärande och ledande, upplysande och
upplyftande. I sådant hänseende gör en trogen och ädel
ande af Malmströms natur egentligen mera direkt godt
åt samtida och efterföljande slägten än det största
snille i sin ensidiga och oftast oefterhärmliga
egendomlighet. Det är visserligen sannt, att man
inhemtar mest af den störste, om man blott förstår
att skilja mellan skal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
