Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvinnans rättsliga ställning enligt forn-Romersk och Germanisk rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
är dock för framgången af ett sträfvande väsentligt
att klart fatta målet för detsamma. Till en
sådan klarare fattning bidrager vid denna som vid
andra frågor i ej ringa mön att kasta en blick
tillbaka på den föregående utvecklingen. Vi hafva
derför ansett det kunna vara af intresse att (med
några förkortningar och obetydliga ändringar
i uttrycken) meddela en uppsats af en Tysk
författare i "Zeitschrift fur Völkerpsychologie und
Sprach-wissenschaftu om qvinnans ställning hos de
folk, som hufvudsakligen gifvit det moderna samhället
sin gestalt - hos Romare och Germaner.
Betraktar man, säger författaren, med fördomsfri
blick de gamle Germanernas och de gamle Romarnes
familjerätt, så springer framför allt en stor, ja vid
ytligt betraktande nästan fullständig likhet mellan
båda i ögat; den väsentliga grunden, de genomgående
principerna äro i båda desamma, samma sedliga
uppfattning, hos Romarne till och med något renare
och finare, ligger för båda till grund. Insigten i
och fastställandet af skiljak-tigheterna fordrar åter
noggrannare undersökningar.
I båda rätterna utgör i första rummet familjen, sedan
den till slägt utvidgade familjen, gens, grunden
för statsorganisationen. Men åtskiljandet af stat
och familj försiggår långsamt och småningom. Till
en början ingriper staten blott då, när de särskilda
familjernas krafter ej räcka till, särdeles i krig,
der gemensamma befälhafvare äro nödvändiga; de öfriga
funktionerna förser familjen sjelf. Hon gifver sig
sjelf skydd och bistånd, hon utöf-var förmynderskap
för sina hjelpbehöfvande medlemmar, hon handhafver
sjelf jurisdiktionen, liksom hon sörjer för den henne
egna religiösa kulten. Familjen, slägten är derför en
stat i staten, hvilken den allra största delen af den
politiska verksamheten åligger och som derför behöfver
en fast organisation. Slägten är ursprungligen kan
man säga, staten sjelf; den egentliga staten är blott
en efterbildning af slägten, dess utvidgning till
större di-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
