Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvinnans rättsliga ställning enligt forn-Romersk och Germanisk rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
och de lustbarheter, som föregingo dem och till dem
an-slöto sig, ligger utom de gränser, som här böra
iakttagas. Blott derpå bör uppmärksamheten fästas att,
liksom den till grund för äktenskapets afslutande
liggande uppfattningen var densamma hos Romare och
Germaner, så öfverensstämma äfven de väsentliga
beståndsdelarne af bröllopshögtidligheterna hos båda
folken: brudens högtidliga afhemtande i förening
med offer och festligheter i föräl-drahuset, domum
deductio och den nygiftas införande i mannens hus,
hennes installation såsom husfru.
Genom fullbordandet af ett i behörig ordning och
full-giltigt afslutet äktenskap inträder hustrun i
sin äkta mans familjgemenskap, och det förstås af sig
sjelf, att vid det rättsliga herravälde, som husfadern
utöfvar öfver alla familjens medlemmar, hustrun
juridiskt kommer i en alldeles liknande ställning till
mannen, som dottern till fa-dren. Romarne säga också
rentaf, att hustrun är filiw loco. Efter forn-Romersk
rätt har derföre vid ett matrimo-nium justum mannen
skyddsmakten öfver hustrun, hon är i hans hand,
står, såsom det Romerska uttrycket lyder ? i hans
manus. Han uppträder å hennes vägnar inför rätta,
hennes förfoganden bero på hans bifall och fordra
hans medverkan, han är i alla afseenden hennes
målsman. Förolämpningar och oförrätter mot hustrun
hämnas mannen och uppträder såsom målsegare för
henne. Han har ock öfver henne all den makt som den
Romerska familjförfattningen medför, han är domare
öfver henne och har straff-makt öfver lif och död,
alldeles som förhållandet är med barnen, han kan
förskjuta henne och skilja sig från henne liksom
han kan utsätta ett barn eller jaga det ur huset,
han kan sälja henne. Mannens makt öfver hustrun
är intet annat än den husfaderliga makten i denna
bestämda användning, det är samma höghetsrätt,
som i förhållande till harnen visar sig såsom
fadersmakt. Ordet manus betecknar ursprungligen denna
husfaderns makt i alla afseenden, icke blott öfver
hustrun, utan äfven öfver barn,
Svensk Liter. Tidskrift. 1865. H. VI.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
