Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvinnans rättsliga ställning enligt forn-Romersk och Germanisk rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
under förmynderskap. Hos Germanerna förblef likaledes
enkan under sin mans anförvandters mundium, och
i de sällsynta fallen af äktenskap utan mundium
under sina egna anförvandters skyddsmakt. Den
senare Romerska rättens grundsatser, hvilka utöfvade
inflytande på Germanerna, föranledde äfven hos dem att
förmynderskapet öfver qvinnor, som hunnit mogen ålder,
i synnerhet en-kor, hvilka man med skäl tillskref
större sjelfständighet och erfarenhet af lifvet,
blef allt lösare och småningom alldeles upphörde.
Jemnf öreisen af de Romerska och Germaniska
qvin-nornas rättsliga ställning har hittills visat oss
en öfverensstämmelse mellan båda lagstiftningarne,
som understundom sträcker sig ända till ord,
formaliteter och enskildheter; och om vi här kunde
gifva en genomförd framställning af äktenskapsrätten i
dess detaljer, så skulle talrika och ännu märkligare
exempel der-på förete sig. Men deraf får man dock
ej låta förleda sig till den meningen, att de båda
lagstiftningarne s"kulle vara i alla väsentliga
punkter lika och blott på ett och annat ställe
afvika från hvarandra. Det gifves vissa grundlag i
den Romerska rätten, som vida skilja sig från dem,
som finnas i den Germaniska rätten, och hvilka äfven
gifva qvinnorna en helt annan ställning, än den de
hade hos Germanerna. Dessa grundskiljaktigheter äro
af social och politisk natur.
De sociala eller ekonomiska skiljaktigheterna
bero på det olikartade arbete, som åligger båda
könen. Hos Romarne var så vidt vi kunna följa deras
kulturhistoria, mannen icke blott familjens herre
och beskyddare, utan äfven dess försörjare; de gamla
Romarne voro flitiga och arbetsamma åkerbrukare och
köpmän, hvilka visserligen aldrig glömde af kriget,
men hvilkas hufvudsakliga verksamhet bestod i fredligt
förvärf genom jordbruk och handel. Hustrun var väl
mannens hjelp och bistånd, men arbetets egentliga
tunga, omsorgen för hushållet och fa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
