Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvinnans rättsliga ställning enligt forn-Romersk och Germanisk rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
rättshandlingar, vid hvilka denna formalitet ej
iakttagits, och rättshandlingen blir ogiltig. Hustruns
biträden jemte hennes man heta advocati och omtalas
mycket ofta i Lon-gobardiska, Alamanniska, Baierska
och Schweiziska urkunder.
En juridisk förvandtskap mellan barnen och modrens
anhöriga kunde, med den agnationsprincip, som
hos Ro-marne herrskade, hos dem alldeles icke ega
rum; efter den Germaniska rätten åter är barnens
förhållande till båda föräldrarnes fränder nästan lika
nära. Fadrens frän-der hafva visserligen den närmaste
pligten till skydd, och på dem öfvergår vid fadrens
död förmynderskapet och mundiwn, men modrens fränder
njuta ej mindre anseende och skydda under vissa
omständigheter barnen mot deras egen fader och hans
fränder, serskildt i det fall, då en dålig förvaltning
af förmögenheten är att befara. Blodsförvandterna,
således äfven cognaterna, och kanske de i första
rummet, kontrolera förmynderskaps förvaltande;
efter de Isländska lagarne träda mödernefrän-der
till förmynderskap efter fädernefränder, och i de
Svenska rättskällorna uttalar sig den grundsatsen,
att fäderne- och mödemefränder ömsesidigt kontrolera
hvarandra.
Af familjens olika organisation uppkommer derför
icke blott för hustrun sjelf, utan äfven för hennes
fränder hos Germanerna en annan rättslig ställning
till mannens familj, än hos Romarne.
Äfven på qvinnornas arfsrätt hafva de olika sociala
och politiska förhållandena hos Romare och Germaner
utöfvat ett ganska vidsträckt inflytande. Naturligtvis
är det blott fråga om intestatarfsrätten. Enligt
den Romerska rätten gjorde könet här alldeles
ingen skilnad, utan arfs-rätten berodde endast på
närheten i den juridiska f örvandt-skapen. Derför hade
emanciperade söner och döttrar ingen arfsrätt, utan
de personer, hvilka vid arflåtarens död stodo under
hans husfadersvälde, deribland äfven uxor in manu,
ärfde lika efter stammar; funnos ej dessa s. k. sm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
