- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1865 /
359

(1865) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvinnans rättsliga ställning enligt forn-Romersk och Germanisk rätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

359

V

så ärfde den närmaste agnaten, lika mycket af
hvilket kön han var, och till slut erhöll gens
qvarlåtenskapen. Om denna bestod i fast eller lös
egendom, var vid de ekonomiska förhållanden, som
egde rum i Rom vid tiden för de Tolf Taflorna, utan
inflytande på arfsordningen.

Äfven arfsrätten efter qvinnor, såväl ogifta som
gifta, ordnar sig på ett mycket enkelt sätt efter
de redan framställda grundsatserna. Dog en ogift
qvinna, som var un-under patria potestas, eller en
uxov in manu, så kunde det ej blifva fråga om någon
qvarlåtenskap, då hon helt och hållet saknade egen
förmögenhet; dog en filia sui juris, vare sig att hon
var gift eller ogift, så tillföll hennes förmögenhet
hennes agnater, och dog en enka, som lefvat i
äktenskap med manus, så togo hennes mans närmaste
agnater, som ju äfven voro hennes, qvarlåtenskapen.

Enligt Germanisk rätt deremot berodde den politiska
ställningen, deltagandet i kommunens och statens
angelägenheter, till största delen på besittningen af
fast egendom ; och då de offentliga angelägenheterna
voro männens sak, så var fast egendom företrädesvis
männens arfvedel. Ofta äro qvinnorna alldeles
uteslutna derifrån, så t. ex. enligt Frankisk rätt
åtminstone från arfsrätt till stamgodset; men vanligen
hafva sönerna blott företrädet för dött-rarne,
bröderna för systrarna, så att likväl män, som i
aflägsnare led äro skylda, vika för närmare stående
qvinnor; och i en tredje klass af lagar, i hvilka den
gamla principen redan undergått omgestaltning, såsom
i de Nordiska rättskällorna från en senare tid, ärfver
man dubbelt mot qvinna i samma skyldskapsled. Den lösa
egendomen dela de närmaste fränderna i lika delar
utan afseende på kön, men stundom hafva qvinnorna
här en företrädesrätt; blott i afseende på kläder
och husgeråd, som äro bestämda till qvinnornas bruk,
utesluta qvinnorna regelmässigt männen, liksom å
andra sidan de nästa manliga anförvandterna utom lott
och byte taga svärd, rustning och stridshäst. Då nu
vanligen flickan vid sitt gif-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid65/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free