- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1865 /
368

(1865) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om betydelsen af konsthistoriens studium, af C. R. Nyblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

368

kan genom restaurationen och Bourbonernas
återuppstigande på Frankrikes thron, hvarmed
det flydda århundradets förvända smak för en tid
återtog sitt herravälde icke blott i Frankrike,
utan i hela verlden, så vidt hon i den på lifvet
tillämpade konsten är af hängig af modernas hemland,
och dermed följde en smak, hvilken, ehuru den närmast
tillämpades på stolar, bord, soffor och dylikt,
dock verkade ofördelaktigt tillbaka på konstsrnaken
i egentlig mening samt ingaf en böjelse för ytlighet,
flärd och eflfekt-sökeri, som gjorde det omöjligt för
sanningen att i sin enkelhet göra sig gällande. Den
tiden är visserligen nu i det närmaste förbi, men
man hör dock ännu ett och annat återljud deraf. En
sådan åsigt har på fullt allvar satt Canova öfver
Thorwaldsen, satt den lättsinnigt virtuos-messige
Griiilio Romano vid sidan af sin mästare Rafael och
sin förebild Michel-Angelo. För en sådan åsigt är
det ett brott att anse Stockholms Slott, med all
sin storlek och sin imponerande anordning, såsom
barockt d. v. s. utom architekturens konst-område och
stil-laggående i många delar af dekorationen, ehuru
en sund känsla måste medgifva detta. För en sådan
åsigt är Apollo di Belve-dere, den bekanta statyen i
Vatikanen, det yppersta på jorden, icke på grund af
egen beskaffenhet, utan derföre, att Winckelmann sagt
det, oaktadt troligen Winckelmann skulle modifierat
sitt omdöme, om han sett, hvad i senare tider både
i Grekland och i Rom kommit i dagen. För en sådan
åsigt är Romarnes sätt att använda pelaren såsom
en tom yttre dekoration i stället för att bära,
såsom dess ursprungliga och naturliga bestämmelse
var, fullt ut lika så godt och berättigadt som det
senare. Flere sådana exempel skulle kunna anföras,
bevisande bristen och ensidigheten i en esthetisk
uppfostran, som uteslutande vänder sig åt poesi och
literatur, fäster sig hufvudsakligen vid det på det
subjectiva sinnet anslående, eller vid innehållet,
skildt från formen, och alldeles försummar denna
senare eller icke inser, att hjertpunkten är just att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid65/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free