Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om betydelsen af konsthistoriens studium, af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371
bildande konsten ligger åter icke denna afväg för
handen. Eller när har i en byggnad kunnat inläggas
en tendens? När har en staty varit sedolärande
eller en målning, som velat gälla för konstverk,
tendentiös? Der är det öfverallt formen, icke i och
för sig, ty då är den naturligtvis en innehållslös
abstraktion eller ett tomt, betydelselöst skal, utan
såsom det karakteristiska och lefvande uttrycket
åt ett bestämdt innehåll, som gör sig gällande och
verkar på vår esthetiska känsla. Huru skulle t. ex. en
kyrka eller en theater, ett fängelse eller ett palats,
ett rådhus eller en villa kunna tillfredsställa mig
genom blotta innehållet eller föreställningen om
hvad det skulle vara, om icke på något sätt detta
vore uttryckt i den yttre gestalten med de medel,
som stå byggnadskonsten till buds i det konstnärliga
kringslutandet af rummet f Eller hvad betyder för min
fantasi en Zeus, om han på ett dåligt sätt uttrycker
öfvergudens storhet och majestät? Eller hvad intryck
skulle jag röna af en tafla ur menniskolifvet, der
de framställda personerna icke skulle kunna gå, stå
eller röra sig eller lefva, om de vore så beskaffade,
som bilden visar? Allt detta bevisar, att formen,
rätt fattad, har oändligt mera betydelse för det
sköna, än hvad man af ifver för innehållet och dermed
till en stor del för den sedliga värdigheten velat
medgifva. Har innehållet från rent esthetisk synpunkt
inom de bildande konsterna den betydelse, som hvarje
verkligt innehåll bör hafva, och som ju är stort
och vigtigt nog, nemligen att vara själen för formen
såsom kropp, så kan det rimligtvis icke heller för
poesien hafva en annan betydelse; ty man måste dock
alltid fasthålla, att hvilket innehåll som helst, huru
stort och ädelt eller huru lågt och ringa det vara må,
har med det sköna i och för sig ingenting att göra,
träffar ej vår esthetiska känsla och hör sålunda icke
under esthetikens domstol, om det icke fått en form,
som för varseblifningen återgifver dess väsende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
