Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om betydelsen af konsthistoriens studium, af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ur andra källor beböfvas för att gifva ett literärt verk dess
rätta ställning, utan hvilken det skulle uppfattas falskt.
Den bildande konsten deremot behöfver knappt sådana
hjelpmedel, hon löper som en stillare, men vida trognare
tolk jemte tilldragelserna, upptager lifsyttringarna i deras
finaste skiftningar och återspeglar tidsanden så troget,
att med henne man nästan som genom en förtrollning
tillbakaflyttas i förflutna århundraden, hvilka man eljest på
andra vägar icke skulle kunna nalkas utan på ett visst
afstånd, och som derigenom alltid skulle bli oss i viss
mån främmande.
Att konsthistorien för begripandet af de antika folkens
lif är en sådan mäktig hjelpvetenskap, ligger i öppen dag,
när vi besinna, huru konsten grep in i allt deras både
enskilda och offentliga lif, huru hos dem religion och konst
såsom två syskonplantor blandade med hvarandra både
sina rötter och sina kronor, huru en i statens häfder
märklig tilldragelse betecknades med uppresandet af ett
tempel eller helgandet af en gudabild, huru den personliga
förtjenstens högsta belöning af det allmänna var en
ärestod, huru för deras plastiska sinne icke blott höga och
heliga ting, utan de allra vanligaste och alldagligaste,
såsom en lampa, en vågskål, ett dryckeskärl, antogo
former, hvilka med den högsta ändamålsenlighet förenade
den skönaste form, — huru med ett ord formsinnet eller
konstdriften hos dem yttrade sig i alla möjliga lifvets
förhållanden, hvilket gör det numera möjligt för oss att
vinna den klaraste sinliga åskådning af hela deras tillvaro.
Detsamma var äfven förhållandet med medeltiden, ty äfven
då blandade religion och konst sina grenar, den skapande
fantasien förhöll sig äfven då naivt och oskuldsfullt till både
innehåll och form och sammangöt dem på sitt trohjertade
vis till ett talande uttryck för den barnsligt sökande,
halfdrömmande ande, som i allmänhet tillhör denna
gryningstid. Medeltiden har också skapat den andra stora
arkitektoniska möjligheten, nemligen den uppåtsträfvande gothiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
