Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om betydelsen af konsthistoriens studium, af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
samt de idéer och scener, i hvilka han bildar
medelpunkten, i början helt och hållet framställdes i
hedniska former, liksom också de första försöken att
bildligt åter-gifva dessa kristna föreställningar
tyckas taga sin början just vid den tid, då det
literära arbetet på evangelierna kan betraktas som
afslutadt. Vidare lärer oss konsthistorien, att en
strid utbröt, huruvida Kristus skulle framställas skön
eller ful, huru den senare åsigten försvarades af den
Grekiska, den förra af den Latinska kyrkan, och huru
Latinarnes åskådning ändtligen vann öfverhand. Detta
inträffade dock vid en tid, då förmågan att bilda en
skön gestalt gått förlorad för de Latinska folken,
så att man, för att få en bild, fann sig nödsakad att
upptaga den Byzantinska Kristustypen. På visst sätt
kan man säga, att kristendomens äldsta historia häri
ligger innesluten. Men detta ligger dock ännu utom
den moderna konstens område. Närmare oss står det,
som tilldrog sig i 13:de århundradet eller den tid,
som måste anses för den antika verldens slut och den
modernas början.
Från den tiden gifver den vaknande moderna konsten
noggranna data öfver de kyrkliga åskådningarnas
ombild-ning. Vi erfara, huru treenigheten,
jungfru Maria, Kristus, Gud Fader, Apostlarne,
uppståndelsen och yttersta domen af dem tänktes, huru
föreställningarna vexlade, huru gestalterna blefvo
dels menskligare, dels gudomligare, men framför allt,
huru återlösarens personlighet uppfattades.
Vi se Kristusbilderna antaga nationella typer,
motsvarande de efter Tysk-Romerska kejsarrikets
splittring inbrytande nationalitetsidéerna. Långsamt
växa dessa moderna förhållanden ut ur de antika,
och sålunda försvinner småningom den Byzantinska
grundtypen ur Kristusbilden, till-dess den slutligen
blott här och der ligger som ett lätt skimmer öfver
målningarna. Vi se vid framställningen af hufvud
momenterna i Kristi lif dessa ännu alltid så valda,
som de äldsta förebilderna visa dem. Huru man än tog
detta lif, a sthölls dock alltid en bestämd följd af
åskådningar med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
