Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roms katakomber, af F. W. Häggström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla trosbröder funno ett gemensamt hvilorum. Möjligt,
ja sannolikt är, att de romerske kristne lånat äfven
denna sed från de i Rom redan förut befintliga judiska
församlingarna. Det är nemligen med visshet bekant,
att de äldsta katakomberna i Rom ej äro kristna,
utan judiska. En sådan fann Bosio på 1600-talet
nära Vatikanska kullen; en ny har i senare tider
upptäckts. Dessa skilja sig i intet annat afseende
från de kristna än det, att bilderna och em-blemerna,
såsom den ofta förekommande sjuarmade ljusastaken,
alla äro hemtade från gamla testamentet.
Protestantiska skriftställare hafva betviflat,
att katakomberna äro uteslutande kristna
begrafningsplatser. Men genom Marchis och de Rossis
forskningar är numera satt utom allt tvifvel, att de
verkligen uteslutande begagnats af de kristne. Det
bevisas utom af den egendomliga arkitekturen, som
är helt olika de romerska gemensamma grafplatsernas,
de s. k. Columbariernas, isynnerhet af inskrifterna,
som der förekomma. Det är ytterst sällsynt, att en
marmorskifva i katakomberna ej har något otvetydigt
tecken på sitt kristna ursprung. Oftast finner
man på dessa inskrifter formler, som häntyda på
uppståndelseläran och vissheten om ett lif efter
detta. Särdeles vanliga äro sådana uttryck, som
dormit in pace ("han sofver i frid"), depositus in pace
("nedlagd i frid"), vivas in deo ("lef i Gudi")
o. d. Härtill komma de symboliska figurerna såsom
korset (detta likväl först efter Con-stantins tid),
ankaret, olivqvisten, palmen o. d.; ändtligen
målningarna och skulpturerna, hvilkas ämnen i
allmänhet äro hemtade ur Skriften och symboliskt
antyda uppståndelsen och den eviga saligheten. Det
är således tydligt, att en hednisk graf midt ibland
de kristna lätt skulle igenkännas på sin olikartade
inskrift och skilda emblemer. Man har anfört såsom
bevis mot riktigheten af den satsen, att katakomberna
äro uteslutande kristna, att vissa inskriptioner
hafva den på hedniska grafvårdar vanliga öfverskriften
D. M. eller D. M. S. (Diis Manibus eller Diis Manibus
sacrum). Några arkeologer hafva visserligen sökt
hjelpa sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
