Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roms katakomber, af F. W. Häggström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vuxit upp och hvilka de såsom kristne dagligen och
stundligen sågo rundtomkring sig, kunde ej med ens
bortläggas, ty dertill voro de för starka. De hedniska
Romarne höllo sina grafmonument upplysta med lampor
och hedrade sina döde med välluktande rökelse; på
samma sätt gjorde äfven de kristne Romarne. De små
glasflaskor, som ofta nog förekomma i katakomberna
och som den katolska vidskepelsen påstår hafva
innehållit martyrernas blod, innehöllo efter all
sannolikhet endast välluktande essenser. Sådant var
ock förhållandet med den kristna konsten. Den skulle
helt och hållet omöjliggjorts, om de kristne verkligen
haft sådan afsky för all beröring med den omgifvande
hedendomen, som man föreställt sig. Långt ifrån att
undvika denna beröring har den tvertom medvetet och
med föresats upptagit den hedniska konstens typer och
begagnat dem såsom enklare, lättare och tydligare
former för framställandet af kristendomens nya,
högre läror och föreställningar. Vi hafva redan
nämnt, huru de använde genier och victorier i sina
konstframställningar. Men de gingo i denna användning
af hedendomens former vida längre: Orpheus med
sin flöjt, omgifven af vilddjur, som tjusta lyssna
till hans toner, finnes framstäld i katakomberna;
naturligtvis tänkte sig den kristne betraktaren dervid
ej Orpheus, utan sin läras gudomlige stiftare. Ulysses
fastbunden vid masten och lyssnande till sirenernas
sånger finnes likaledes framställd på sarkofager,
som äro afgjordt kristna. Paradisets träd om-slingradt
af ormen framställes i hufvudsaken på samma sätt som
trädet i hesperidernas trädgård, vaktadt af draken,
och till Elias’ himmelsfärd är typen lånad från
den sin solvagn körande Apollo. Ja till och med
den så ofta förekommande framställningen af den
gode herden, bärande det förlorade fåret är en så
direkt efterbildning af Mercurius bärande en gumse,
att äfven stora konstkännare, i betraktande af de
hedniska emblemer, som dermed ofta äro förenade,
varit tveksamme, huruvida man hade framför sig en
hednisk eller kristen konstskapelse. Då sålunda den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
