- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1865 /
409

(1865) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finsk Häfdateckning, af -ll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

verkligen en fiende till Sveriges framtid, och det är derföre
att Carl röjt denna fiende ur vägen och stadgat vår
konungamakt, som han eger sin största betydelse inom Sveriges
historia och inför efterverlden ögon. Men i Hertigens
sträfvan fanns också något, som nära sammanstötte med den
Svenske bondens kraf på den tiden. Denna samma
aristokrati, som ville leka med Sveriges krona, var nemligen också
härden för den sociala olycka, som under form af oordnadt
embetsmannavälde tryckte Sveriges allmoge. Och emedan
hertigen förstod tidens kraf äfven i det hänseendet, så
förstod honom ock den Svenske bonden och vardt hans
säkraste stöd.

Vi veta, huru århundraden hade kommit Sveriges
allmoge att glömma den tid, då embetsmannen var en folkets
man; den kommunala sjelfständigheten har ju redan börjat
att försvinna, då vår egentliga historia begynner. Och
sedan går utvecklingen oupphörligen och blott med smärre
afbrott i den motsatta riktningen. Det civila och militära
embetet vill blifva konungsligt i stället för folkligt, och en
sådan förändring måste betyda ofantligt mycket för det
sociala lifvet. En följd deraf borde hafva blifvit uppkomsten
af en fast riksenhet. Den kommunala sjelfständighetens
upphäfvande borde hafva ledt till konungamaktens befästande,
och en fast konungamakt borde hafva gifvit ordning åt
embetsmannaväldet, stadgat rätten lika fast, som den kunde
finnas under den demokratiska regimen och dertill gifvit
denna påstöt till bildningsarbete, som är den kraftiga
centralisationens välsignelse. Men utvecklingen blef icke sådan;
innan allt detta kunde framkomma, skulle Sverige genomgå
en lång pröfvotid. Konungamakten hade begagnat
aristokratien till hjelp för att besegra den kommunala
sjelfständigheten; riket sammanslutes till ett helt — och
aristokratien vänder sig då straxt fiendtligt mot maktens enhet.
Förläningsväsendet blef formen för den i sjelfstyrelsens ställe
inträdande förvaltningen, aristokratien bemäktigade sig den
plats, som. demokratien förr egde inom det sociala lifvet, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:33:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/littid65/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free