Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finsk Häfdateckning, af -ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
så omvexlade det med partistrider och uppror under
medeltiden. Gustaf Vasa ville gifva uppslaget till en
ny utveckling; han sträfvade att lägga förvaltningens
tyngdpunkt i konungens hand, - men han hann ej mer
än gifva en antydan om det rätta. Hans verk var i
det hänseendet så helt och hållet personligt att
det lopp fara, att vid hans bortgång försvinna
utan spår, liksom hans egen ande tycktes hafva
glömt bort att sätta sin pregel på sönerna Erik
och Johan. Att de gamla tiderna lefva upp igen,
det skön-jes klarligen på embetsmannaverldens skick
under dessa konungar. I öppen dag framträda alla de
olägenheter, som följa af hvarje embetsmannavälde,
men af centralisationens fördelar ser man icke ett
spår. Embetsmännen stå afskilda från folket inom en
egen sfer, från hvilken de se ned med ringaktning
på sina underlydande; om folkvalda embetsmän ännu
finnas qvar, så betyda de nästan intet emot de af
konungen tillsatte, eller ock varda de, genom att
betraktas blott såsom desses tjenare, också indragna
inom deras krets. Men om konungen under denna tid
sjelf tillsatte sina embetsmän, så var det häraf
ej gifvet, att de verkligen voro konungens män; de
hade i allmänhet en stor böjelse att vara sina egna
herrar. Sådant se vi framträda isynnerhet hos adeln,
som gemenligen besatt alla de högre platserna,- men
äfven alla dessa den lägre förvaltningens organer,
fogdar, skrifvare, ridfogdar, tiondefogdar och
hvad allt de månde hetat, visste att skaffa sig en
ställning, hvars oförskämda sjelfständighet låter sig
väl förklara dels af regen-ternas slapphet, dels ock
af den förfärliga oreda i alla förvaltningens former,
som gjorde kontroll nästan omöjlig och, så att säga,
måste uppfostra hvarje embetsmän i oredlighetens
skola. För att visa, hvad förvaltning den tiden
betydde, låna vi följande teckning ur herr Koskinens
arbete, Del. l, sid. 70: "Härtill kom ytterligare",
säger förf., "ett besynnerligt uppbördssätt, som
gaf kronans tjenstemän tillfälle till alla slags
prejerier. Blott en del af skatterna er-lades åt
landsfogden, som med biträde af sin ridfogade eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
