- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1865 /
425

(1865) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finsk Häfdateckning, af -ll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

425

men då de begagna detta språk kunna vi, som kalla det
vårt, dock icke annat än protestera mot dess vanvård.

Ett fel synes oss herr Koskinen ega: hans skaplynne
tyckes vara klarhet och nyktert förstånd; han vill
stundom vara djup och poetisk. Man har något svårt
att mottaga den nya lärdomen, då författaren säger:
"Den som ger sig in i stora företag, den kan sällan
hålla sitt hjerta rent från all be-smittelse, ty
likasom kroppen skadas af ansträngande arbete, så
äfven själen"; man förvånas något, då författaren
på ett annat ställe yttrar, att "det är i historien
såväl som i alla menskliga förhållanden en beståndande
sanning, att menniskan icke allenast lefver af bröd",
och när han vid talet om de Eyska och Svenska Finnarne
utbrister: "Ödets örn hade åtskilt och på tvenne riken
fördelat de kycklingar, som samma moder fostrat",
så skulle man för författarens egen skull önska,
att dylikt vore öfversättarens egendom.

Vår uppgift är ej att ingå i detaljerad vetenskaplig
kritik. Men i den historiska redans namn måste vi göra
en anmärkning mot ett stort misstag af herr Koskinen
i afseende på Sveriges kamerala förhållanden, då
han säger Del. I, sid. 36: "Gustaf åter förmenade,
att all jord tillhörde antingen kronan eller
frälsemännen (adeln) och först i konung Johans
tid fingo bönderna rättighet att skatteköpa samma
hemman, som deras fader slägte efter slägte ansett
såsom sina lagliga arfvegods". Det är tydligt, att
författaren här tänker på konung Johans stadga af år
1582; men knappast torde han sjelf hafva sett denna
stadga. Den talar ju icke ens om skatteköp, utan om
köp af bördsrätt. Och hvilka skulle få köpa denna
bördsrätt? Jo, kronans landtbönder, om hvilka det
säges i stadgan att de betala städsla vid hemmanets
tillträde, och att de äfven hädanefter äro vid
lifsstraff förbjudna att dessa sina hemman försälja
eller förbyta. Den rättighet, dessa landbönder genom
stadgan fingo, var således blott att kunna göra
arrendet evärdeligt. Skulle nu denna stadga hafva
den betydelse, som författaren tyckes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid65/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free