- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1865 /
438

(1865) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Shakespeare och hans kommentatorer, af C. R. Nyblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

438

kanta spelet i Sommarnattsdrömmen, der den rörande
sagan om Pyramus och Thisbe, på ett grotteskt sätt
karri-kerad, framställes af råa handtverkare.

Vi se klarligen, hnrn i alla dessa slag af
medeltids-drama elementer förefinnas, som sedan
sammansmälte i det Shakespeareska dramat. Man
finner der det omfattande och rika, ända till episk
vidlyftighet sig utbredande innehållet, böjelsen för
det sedligt betydelsefulla och karakteristiska, samt
den brokiga blandningen af allvar och löje. Stoffet
var samladt och väntade blott på mästarens hand för
att förenas till ett helt och ingå som lifssaft i
ett enda organiskt väsende.

Dessa voro de elementer, ur hvilkas förening
det Engelska dramat framgick. Mysteriet lemnade
efterhand den bibliska kretsen och gaf upphof till det
historiska dramat; moraliteten öfvergick, också den,
från sin allegoriska stelhet till framställning af
bilder ur det verkliga lifvet, och i båda blandade
det folkliga mellanspelet sin lustighet, dock utan
att ännu komiskt och tragiskt stodo till hvarandra i
något inre, nödvändigt sammanhang. Äfven det komiska
mellanspelet sjelft utvecklade sig småningom till
verkligt lustspel, och dervid verkade isynnerhet
antika förebilder från Plautus och Terentius. Denna
inverkan af den klassiska literaturen skönjes ännu
starkare i försöken att bygga en tragedi efter
antikt mönster, hvarvid den Komerska mästaren i
rhetoriska fraser, Seneca, uppställdes som högsta
förebild. Man gjorde härvid till sin uppgift att
skjuta handlingen undan bakom scenen, att inskränka
den blott till en slutkatastrof, föregången af dialog
och berättelse, att bannlysa de komiska scenerna och
ersätta karakterernas mångfald med en kall rhetorisk
ståt. Det är icke enda gången, ett slikt försök
blifvit gjordt. Men denna klassiska riktning var icke
utan inflytande på den blifvande utvecklingen af den
fullt nationella konsten, ty den bidrog väsendtligt
att ombilda den alltför starkt episka karakteren hos
det Engelska skådespelet, att gifva hållning åt dess
alltför mak-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid65/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free