Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Shakespeare och hans kommentatorer, af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
Det gör ett nästan komiskt intryck att se, huru
alla de, som skrifvit öfver honom, och förnämligast
Engelsmännen , tafla i att uppduka hans ättartafla,
att göra hans förfäder så förnäma som möjligt, att
berätta om de 500 pund, hans fader hade i inkomst
af sina egendomar o. s. v. Det hjelper dock icke:
hans fader, antingen han nu var ullhandlare eller
handskmakare eller slagtare, och oafsedt, att han en
tid till och med var High-Bailiff eller Polismästare
i Stratford, slutade sitt lif i mycket torftiga
omständigheter och blef af brist på tillgångar
befriad från fattigafgift. Således: hvad vi med
säkerhet veta, är, att William Shakespeare, som
föddes efter all sannolikhet d. 23 April 1564 i
Stratford ön Avon, var son af fattiga föräldrar i
borgerligt stånd, sjelf äldste bland åtta syskon. Han
fick sin första uppfostran i Stratfords friskola,
men hans studier tyckas icke ha varat länge nog,
för att i hans samtidas ögon förskaffa honom namn
af en klassiskt bildad man, och både jemnåriga och
senare Engelska författare beklaga hans ofulländade
bildning och särskildt hans brist på kunskap i latin
och grekiska. I Julius Caesar låter han ju tornuren
slå tim-marne, i Coriolanus styr han ut de Eomerska
legionerna med trummor, han förlägger lejon och
jätteormar till Ar-dennerna, låter skepp stranda på
Böhmens kust o. s. v. Hvad göres oss nu mera vittne
behof, när vi derjemte af alla kommentatorer få veta,
att han, oaktadt den mästerliga framställning af det
Komerska lifvet, som vi hos honom beundra, dock hemtat
sin vishet om den gamla verlden icke ur originalen,
utan ur Engelska öfversättningar ? Huru kan han väl
med allt detta vara en lärd man? Vi kunna härvid
bemärka, att han möjligen med flit ofta lägger
de svåraste bockarne mot geografi, naturhistoria
och dylikt just i de stycken, hvilka han afgjordt
vill hålla på afstånd från den vanliga verkligheten
uppe i en högre, ideal sfer. För öfrigt visar dock
skalden öfverallt, att han var fullt invigd i sin
tids esthetiska smak, både theoretiskt och praktiskt,
både i ondt och godt, innan han skapade sin egen stil,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
