Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Shakespeare och hans kommentatorer, af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
lika inskränkt att ställa honom till ansvar
för hans figurers moraliska halt som att göra
Bellman till en drinkare, derföre att han målat
ett bacchanaliskt lif. Imellertid hafva just i
denna riktning mångfaldiga anmärkningar gjorts mot
Shakespeare, visserligen ofta föranledda af pryderi
och inskränkthet, men dock icke utan ett visst sken af
sanning, hvadan just härutinnan en förklaring framför
allt är nödvändig. Vi vilja derföre med ledning af
Gervinus tillse, huru man må kunna möta de inkast,
som i dessa och andra hänseenden göras och gjorts
emot skalden, för att dymedelst bana oss väg till
en slutblick på hans stora betydelse för konsten och
dess filosofi.
Man har funnit och finner honom ännu mångenstädes
smaklös och regellös; och liksom Johnsson en gång
ansåg, att Shakespeare ofta icke förstod sin egen
afsigt, och att han hade tillfälligheten att tacka
för sina skönaste ställen, så finnas ännu i dag
kommentatorer, hvilka till och med betvifla, om
Shakespeare fullt medvetet låter sina personer tala
så karakteristiskt, som de göra, hvilka sammansvurit
sig emot den vördnad, honom egnas, och anse det för
en hä-delse, att Coleridge på fullt allvar kallar
honom den öfver-mensklige. Nej, han var smaklös och
utan hållning, och detta var heller intet under,
ty han tillhörde ju ett rått och obildadt tidehvarf
och uppträdde sjelf som en gycklare inför sin tids
ociviliserade menniskor.
Hvad hans smaklöshet beträffar, så kan man icke neka,
att han visar sig vara barn af sin tid med i viss
mening obildad smak, när vi trakteras med de grofheter
och de slippriga ting, som ofta hos honom förekomma,
när vi lyssna till hans stundom skrufvade ordlekar
och konstlade qvick-heter, när vi på scenen få se
afhuggna hufvud och utskurna tungor, ja, äfven i hans
underliga anakronismer eller tidsförvrängningar samt
till en del äfven i det alltför sammanträngda och med
metaforer och bilder öfverlastade språk, som stundom
tillhör Shakespeare. Alla dessa fel angå dock endast
yttre ting och äro i sjelfva verket småsaker, när de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
