Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danska och Norska läsestycken af M. Hammerich. Dansk läsebok af E. W. Lindblad - Norske Folkeeventyr, fortalte af P. C. Asbjörnsen og J. Moe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498
namngifvit. J. L. Heiberg dog icke på Bakkehuset. Af
Plougs Dikter hafva tre, icke endast två, samlingar
utkommit. Goldschmidt heter icke Aron. På, flera
ställen nämner utg. ett arbetes årtal genom angifvande
af det år, då senaste eller en del af de mellersta
upplagorna af arbetet utkommit; så t. ex. Hjortens
Flugt 4 Udg. 1858, hvilket på intet sätt upplyser
läsaren om tiden för arbetets uppkomst.
Boken har färre tryckfel än vanligen de böcker hafva,
hvilka i Sverige tryckas på Danska, i Danmark på
Svenska språket; hvilket dock i en anthologi »äfven
kan fordras med större rätt än i andra arbeten. Också
äro verkligen anmärkningarna mindre noggrannt
tryckta än sjelfva antho-logien. Vi skola sålunda
påpeka t. ex. p. 307, der på raderna 14-18 nedifrån 3
tryckfel firmas på 4 rader. Hvad böckernas utstyrsel
angår, öfverträffar Hammerichs bok Lindblads, liksom
den äfven gör det i inre betydelse, hvilket dock
icke hindrar oss att vara tacksamma för båda dessa
gåfvor. Den svenske författarens allvarliga bemödande
att lefva sig in i broderlandets literatur vittnar
om ett nit och en duglighet, hvilka - det hoppas vi -
skola skänka oss flera dylika arbeten på ett område,
hvilket numera för hvar och en, som hyser förtroende
till vigten och resultaterna af en innerligare andlig
förening emellan de nordiska nationerna, måste vara
nära nog det vigtigaste, och der hvarje med talent
och kärlek utfördt arbete bör helsas med glädje och
bemötas med tacksamhet. D.
Nwske Folkeeventyr, fortalte af P. Chr. Asbjörnsen
og Jörgen Moe. Tredie Udgave. Christiania 1866.
På samma gång som ett stort och vidtförgrenadt arbete
pågår öfver nästan hela vår civiliserade verld för
att genom samlingar, kritik och genetiska forskningar
finna den gemensamma utgångspunkten för des olika
spår, hvilka från folksagan (das Volksrnärchen, conte,
Folkeeventyret) leda upp i mythernas urverk! och
peka tillbaka på ett gemensamt ursprung i tidens och
mensklighetens morgongryning för dessa allbekanta
sagor, hvilka förtjusa barnkammaren och väcka till lif
våra första fantasier, - utkommer tredje upplagan af
den i öfverskriften nämnda värderika samling, hvilken,
öfversatt på flere språk, på engelska och fransyska,
har lemnat icke obetydliga bidrag till dessa studier
öfver sagoslägtskapen och familjgrupperna inom de
olika nationerna.
Folksagan är i Norge vid sidan af folkvisan och
folksägnerna, - de lokala och historiska - ett
vigtigt moment i fjellbondens poetiska lif. Folksagan
åtskiljer sig imellertid ifrån de två andra arterna af
folkpoesié i ett fall derigenom, att dess innehåll
icke i samma grad som sägnens och visornas är
nationens egen ursprungliga egendom. Tvärtom är
folksagan i allmänhet i sina grundformer en alla
nationers gemensamma egendom; såsom vi känna dessa
sagor, tillhöra de icke ursprungligen något en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
