Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om betydelsen af en Literaturtidskrift för Sverige, af Daniel Klockhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
några af de högre elementarläroverken genom
nitiske och in-sigtsfulle lärare redan på allvar
börjat fästa afseende härvid.
Hvad den enskilde individen skulle vinna på en högre
fantasiodling är redan antyd t i det föregående; men
äfven nationen skulle deraf hemta en god vinst, ty
om det väsendtligen är genom fantasien, som ungdomen
skapar sina idealer, och om nationaliteten är ett af
de högsta bland de många, som gifvas, så inser man
lätt, att det åtminstone icke kan vara utan betydelse
att göra det uppväxande slägtet mäktigt af ett sådant
ideal. Historien, som skildrar nationens öden under
förgångna tider, spelar härvid visserligen en stor
röle, men vanligtvis läses hon såsom en abstrakt
minneslexa eller såsom ett schema på krig och fred,
landvinningar och förluster o. s. v. och behöfver
derföre något mera till hjelp för att verkligen
nära och utbilda ungdomens nationalitetskänsla. Och
hvad är härvid lämpligare än den verkligt nationela
poesien? Historiens torra register äro för minnet
och det abstrakta förståndet, men poesien, isynnerhet
de nationella sagorna, är för känslan och fantasien,
och om dessa förmögenheter redan från ungdomen fyllas
med nationela elementer, så skall kärleken till
fosterlandet aldrig slockna i mandomens dagar. Det
är visserligen godt och väl, att vi skaffa oss vapen
och lära oss att sköta dem, men om vi icke i stridens
ögonblick känna oss såsom söner af en gemensam moder,
och om kärleken till henne icke sammanhåller våra
leder, så kunna vi lätt w skingras som agnar». Och
om vi än få vara fredade för yttre anfall på våra
kuster, så hafva vi dock fiender inom våra egna land
a m aren - vi mena alle de klentrogne, de modlöse
och likgiltige, partigängarne och egoisterne i stort
och smått o. s. v. - och dessa äro måhända farligare
för vår sanna frihet än österns barbarer. Hvarmed
skola de utrotas eller omvändas till ett bättre? Det
finnes intet annat säkert medel än att lära ungdomen
att redan tidigt »finna fosterlandet» oeh bevara det
i en trogen kärlek, och detta sker, åtminstone till
en god del, genom att i sången och sagan låta den
unga känslan och fantasien genomströmmas af den anda,
som nationaliteten väckt hos våra skalder, såväl som
hos de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
