- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1866 /
38

(1866) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om vår tids kyrka och christendom i Sverige. Betraktelser af en kyrkans tjenare, af Daniel Klockhoff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38

heller såsom sina organer hafva andra än lefvande
och förnuftiga väsenden (och således ej några summor
af individer), och dessa måste äfven tänkas vara
själfständiga. Det är äfven ett faktum, att såväl
samhällena (kyrkorna) som individerna kunna begagna
sin formella (negativa) frihet och derigenom förhindra
den ständigt verkande religionens framträdande i
sina verkningar. De kunna vara irreligiösa, om de
vilja. Likaledes kunna de förhindra sina ömsesidiga
inverkningar på hvarandra att framträda i deremot
svarande effekter. Staten kan underlåta att fatta
sig i sitt sanna förhållande till mänskligheten
(t. ex. i fråga om det religiösa lifvet), familjen
kan göra detsamma i förhållande till staten, och
individen i förhållande till familjen. Denna slags
själfständighet måste dock anses falsk och oförnuftig,
och måste naturligen slutligen leda till fullständig
ato-mism. Den sanna sjelfständigheten måste således
innebära något annat. Ingen är själfständig, genom
hvad han icke är, utan genom hvad han är. Detta är
sjelf klart. Den kristna religionen - såvidt han är
den sanna - kan icke sägas vara själfständig genom
att stå i motsats till det menskliga, och såvidt han
har menskliga samhällen till sina organer, kan han
icke upphäfva dessas sjelfständighet. På samma sätt
äro icke heller de menskliga samhällena själfständiga
genom att vara motsatta religionen (irreligiösa), utan
sin fulla sjelfständighet vinna de först genom att
fatta sig såsom religionens organer (kyrkor). Detsamma
gäller äfven om individen, hvilken som irreligiös
aldrig är en fullt själfständig menniska. Detta
har sin naturliga grund deri, att allt förnuftigt
och lefvande i högsta mening är harmoniskt. Men
af denna det förnuftigas karakter af harmoniskhet
och organiskhet följer omedelbart, att de menskliga
samhällena icke kunna stå i motsägelse med hvarandra
(t. ex. menskligheten med staten eller staten med
familjen), så snart de verkligen äro och fatta sig
såsom sanna organer för den kristna religionen. All
strid emellan de kristna kyrkorna har nödvändigt sin
grund i något icke-kristligt, och den måste derföre
slutligen kunna ut-jemnas; hvilket dock icke innebär,
att de särskilda kyrkona

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid66/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free