- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1866 /
41

(1866) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om vår tids kyrka och christendom i Sverige. Betraktelser af en kyrkans tjenare, af Daniel Klockhoff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

41

niska utveckling i religiöst afseende vare sig genom
att försumma det religiösa eller positivt uppträda
deremot. Fästa vi oss vidare vid staten, så är denna
äfven såsom ett (rätts-) samhälle ett själfständigt
organ för religionen och såsom sådant den egentliga
statskyrkan, hvilken äfvenledes är en fri kyrka med
samma uppgift som familjen och kommunen, nemligen att
utveckla det kristliga lifvet och den kristliga läran,
ehuru inom en större sfer och på ett annat sätt. Att
statskyrkan är frikyrka följer först deraf, att hon
såsom kyrka måste vara sjelf-ständig, och för öfrigt
taktiskt deraf, att ingen annan än hon sjelf bestämmer
sina lagar, hvilka blott begränsas af religionens
och mensklighetens, hvilket är synnerligen vigtigt
att observera, emedan allt det förut sagda till sin
giltighet hvilar der p å.

Men detta stannar ju vid ren atomism : sjelfständiga
familje-kyrkor, sjelfständiga kommunalkyrkor och
en sjelf ständig statskyrka ! Ar icke detta en
motsägelse att tala om sjelfständiga kommunalkyrkor
och en sjelfständig statskyrka? Statskyrkan måste
väl hafva makt öfver kommunalkyrkorna, eftersom
hon är .organismen, hvaraf de äro organerna; hon
måste väl m. e. o. vara den, som stiftar lagarne för
sina organer och icke snart sagdt tvärtom! Sannt -
men blott till en viss grad, och blott saken rätt
förstås. Intet väsende kan stifta lag för ett annat,
hvilket följer af sjelfva lagens begrepp, om man
rätt gör sig reda derför. Men ett väsendes lag kan
begränsa ett annat väsendes verksamhet. Så begränsar
sjelfva religionens väsende den allmänna kyrkans
verksamhet eller mensklighetens verksamhet såsom
religionens organ, - så att t. ex. ingenting rnot
religionens väsende stridande får göra sig gällande
i religionens namn el. dyl. - och mensklighetens lag
begränsar statens verksamhet såsom kyrkosamfund
(jf. öfv. p. 39), och statens lag begränsar
kommunalkyrkorna, så att de t. ex. icke stifta för
sig lagar, som strida mot statens o. s. v. .- Och
detta innebär på intet sätt något intrång i deras
sanna sjelfständighet eller frihet, men väl en norm
mot ett möjligt sjelfsvåld. Det synes således som om
någon nödvändig motsats mellan statskyrkan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid66/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free