Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alboin, Sorgespel af Finn. Af D. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
sig nu närmast gällande: är denna handling eller
lifsutveckling verkligen tragisk, och är den till
sin natur derjemte sannt dramatisk. Hvad den förra
frågan beträffar, så besvara vi den obetingadt med ja,
ehuru vi väl veta, att den allmänna föreställningen om
det tragiska är ytterst sväfvande och obestämd. Man
har vanligen (efter Schiller och Hegel) ansett
det tragiska vara likbetydande med storhet i
lidandet eller med en subjektet sönderslitande
sedlig motsägelse. Denna mot erfarenheten stridande
uppfattning har man emellertid frångått och i stället
antagit, att den person är tragisk, som, fylld och
lifvad af ett stort intresse eller åtminstone utrustad
med en stor kraft i handling, genom att gå utöfver
sitt mått, omstörtar en förnuftig (harmonisk) ordning
och sålunda invecklar sig i en motsägelse med lifvets
eviga makter, hvilken motsägelse med nödvändighet
störtar honom i undergång. Med denna uppfattning af
det tragiska kan äfven förevarande sorgespel väl stå
tillsammans, hvilket lätt torde kunna ses redan af
vår framställning af fabelns hufvudkonturer. Alboin -
om hvilkens karakters-teckning vi sedan skola yttra
några ord - är enligt vårt förmenande en åtminstone
tragiskt anlagd personlighet, hvilkens lif häfver sig
som en stormig våg och bryter sig i skum och sjunker
i djupet. Det är något af Macbeth i honom - vi bedja
alla superlative Shakespeares-dyrkare om ursäkt -
ehuru han dock icke är fullt klar eller ett fullt
bestämdt uttryck «i kött och blod« af den tanke,
som bär upp hans lifs gerning.
Den andra frågan gällde ämnets dramatiska natur. Härom
kunna meningarne ej heller gerna vara delade;
ty om det dramatiska beror på en steg för steg
fortgående utveckling af den menskliga personlighetens
kraftigt verksamma inre och en dermed sammanhängande
omgestaltning af tingens förut gifna ordning, så synes
oss Alboins-fabeln verkligen vara dramatisk. Folkens
längtan till en sydligare verld har (om än något
ofullständigt) personifierat sig i Alboin, och denna
rödjer sig undan för undan under kamp väg till sitt
mål, ehuru han redan från början insnärjer sig i
det motsägelsernas nät, som slutligen tillintetgör
honom. Vi hafva här verkan och motverkan, ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
