- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1866 /
67

(1866) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Christopher Jacob Boström död. Af C. P. Wikner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6?

vi äfven uppsöka, hvilken gestalt det reala intresset
hos honom tog. Dessförinnan vilja vi dock angifva
ett annat drag, om hvilket man skulle kunna säga, att
det ligger midt emellan det, som vi redan angifvit,
ocli det, som vi lofvat att angifva.

Yi hafva svårt att för detta drag finna en passande
benämning, men det var i Boströms väsen alltför
starkt utprägladt, för att vi med tysthet skulle
kunna gå det förbi. Om någon hade frågat Boström,
hvad helsa är, så skulle han aldrig hafva förgätit
att omtala, att helsan är någonting, som icke består
för sig sjelf eller uppbär sig sjelf, utan är en
egenskap hos den konkreta och individuella varelse,
som är frisk; likaledes, att godheten är en egenskap
hos den gode, rättvisan hos den rättvise, o. s. v.;
och att följaktligen helsan, godheten och rättvisan
endast äro sidor af den konkreta varelse, som har dem
till sina egenskaper. Vill man då förstå, hvad dessa
egenskaper betyda, så må man icke lemna ur sigte, att
de äro sidor af ett konkret, derifrån skilda endast
genom abstraktion eller frånseende för tillfället
af hvad det konkreta är i öfrigt. Kort sagdt: när
man finner ett abstrakt, måste man alltid föra det
tillbaka till dess konkreta grund och söka förstå
det i dess sammanhang med denna. Att städse för sig
fasthålla denna nödvändighet ansåg Boström vara ett
oeftergifligt vilkor för all riktig uppfattning och
en nyckel till filosofiens skattkammare. De abstrakta
sidorna hos ett väsen kallar man nu vanligen former
för detta, och detta senare kallar man i motsats mot
de förra dessas innehåll. Den angifna grundsatsen,
som bjuder att alltid föra det abstrakta tillbaka till
dess konkreta grund, innebär alltså ett bud att aldrig
glömma det former alltid äro former åt ett innehåll,
och att man måste uppsöka det senare för att kunna
begripa de förra. Det var detta som Boström aldrig
glömde, vare sig i filosofien eller annorstädes;
och detta skulle vi då kunna kalla det förmelt-reala
grunddraget i hans väsen.

Formen skall vara enkel och helgjuten, och formen
skall hafva ett innehåll. Så ville Boström hafva
det. Hvilket blef då detta innehåll, hvarmed formen
af honom fylldes? .- Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid66/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free