- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1866 /
81

(1866) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrika Bremer. - Hennes skrifter och personlighet. II. Af Anders Flodman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

81

kärlek till sin skapelse ger ej åt den ett högre
berättigande, ty, är det fråga om bilder, kan mot
denna ined fullt skäl sättas den af Christus och
församlingen såsom brud och brudgum - Men ett är här
att iakttaga, och det är just det falska i tendensen:
att nämligen predikandet af en högre pligt, en högre
kärlek mot de band, naturen pålagt oss, än mot dem,
vi af frihet skulle kunna välja, är ett förbiseende
af rörelsens och utvecklingeris stora lag, hvilket
leder till brott deremot.

För öfrigt återfinna vi i »Fader och dotter» mycket
af förf:s gamla poesi och humor, hvilka vi med ledsnad
nästan totalt saknade i "Hertha."

Här möter oss nu en fråga af stort intresse:
hvad vållade att Fredrika Bremer ej kunde finna
sig tillfredsstäld af sin esthe-tiska verksamhet,
utan att hon så småningom måste utbyta denna mot en
mera praktisk? Fredrika Bremers öfvergång i detta
hänseende är ingalunda någon enstaka företeelse. Få
äro de menniskor, för hvilka det esthetiska intresset
ensamt är nog. Man måste vara på ett alldeles
särskildt sätt danad för att kunna uppgå helt i sin
konstnärlighet. En sådan rent plastisk skaldenatur
var Göthe, men verlden torde i detta som i andra
afseenden sett få hans likar. Det sköna blifver
dock ytterst ej annat än en "fantasiens fria lek",
och för att bland de inånga och stora intressen, den
yttre verkligheten bjuder oss, kunna hängifva sig
blott deråt fordras antingen en stor egoism eller
en stor resignation. Kan konstnären identifiera
sig sjelf med konstverket: visserligen är hans lott
då stor och rik. Men känner han något behof för sig
personligt, för sitt hjerta, då blifver en uteslutande
konstnärsverksamhet tom och fattig. Isynnerhet i
en de stora idéernas rörliga tid, sådan som vår,
är em sådan konstnärens isolering i sin konst hardt
när omöjlig. Lycklig han, om han blott förstår att
skilja sin konst från de stora praktiska intressen,
som rycka honom med sig. Det har ej lyckats Charles
Dickens, Yictor Hugo och Eugene Sue. Det lyckades ej
heller, såsom vi ofvan visat, Fredrika Bremer. Men hon
stannade dock ej såsom de vid en tendensiös konst. Hon
gjorde allvar med sitt arbete i de praktiska idéernas
tjenst, hon Svensk Liter. Tidskrift. 1866. H. II.
6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid66/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free