Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrika Bremer. - Hennes skrifter och personlighet. II. Af Anders Flodman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
högras gerningar. Hon uppfyllde dervid endast en
pligt, som för henne var bjudande, äfven om den
någongång stred mot hennes personliga sympatier.
Voro tidens sociala frågor för Fredrika Eremer af hög
betydelse, så egnade hon ett ej mindre interesse åt
de politiska. Hvar ett folk kämpade för sin frihet,
egde det i högsta grad hennes hjerta. Svensk var hon
framför allt annat, och åt representationsfrågans
lösning egnade hon sina sista dagars brinnande
sympatier. I synnerhet egnade hon sin uppmärksamhet
och beundran åt frih. de Geer. "Hans alla ord
i frågan" - skrifver hon i början af sistlidne
December - känner jag och har min glädje i dem,
liksom i hans ädla hållning och hela uppträdande
i denna sak alltifrån början." Och när förslaget
blifvit antaget och glädjen deröfver ville gifva
sig ett uttryck i anläggandet af ett universitet
i hufvudstaden, gladdes hon synnerligt häråt. Hon
ville dock ej hafva detta organiseradt på samma sätt
som de äldre utan önskade ett fritt lärosäte. Först
tänkte hon sig härvid en lärostol i "samhällslära
och medborgerlig bildning", omkring hvilken de öfriga
vetenskaperna skulle gruppera sig. Ät "medborgaren,
prof. Rydin" skulle denna profession erbjudas,
hvilken vore desto nödigare, som alla medborgare nu
komma att hafva sin röst med vid statens styrelse, och
"statsrätten hittills varit undangömd i rättsläran,
anonymt och liksom på snålskjuts."
Hennes varma deltagande för allt kunde någon gång föra
henne for långt. Man har t. ex. anmärkt det naiva och
opraktiska i hennes teologiska diskurser med påfven,
i hennes vistande i det romerska klostret, i hennes
uppträdande mot Strauss o. d. Ja, man må gerna le
deråt, men, såsom hon sjelf säger om dia-konissorna
i Kaiserswerth, man måste dock i tysthet beundra
henne. Besynnerligare förefaller oss hennes förtroende
till homö-opatien och hennes intresse för den moderna
spiritualismen. Dock gick hon härvid ej alltför
blindvis tillväga, utan lät äfven sitt sunda omdöme
hafva ett ord med i laget. Så yttrar hon t. ex. i ett
bref på tal om Swedenborg^ skrift "Om jordklotet i vår
solverld och stjernhimmelen samt dess innebyggare",
att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
