Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrika Bremer. - Hennes skrifter och personlighet. II. Af Anders Flodman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ringaste tanke på att komina hit. Ben (lagades
småningom liksom en sig vidgande horisont oeh blef
snart inom mig en tvingande nödvändighet såsom min
resas mal och ändamål. Jag kände mig stå under en
högre, omedelbar ledning. Detta låter högmodigt
kanske. Men jag säger, hvad jag känt med en djup,
ödmjuk glädje. Att fadern öfver allt hvad fader heter
leder livar oeh en af sina barn på ett särskildt,
omedelbart sätt, denna tanke kan ej ingifva högmod,
den är vår dyrbaraste vinst af vår skolgång på jorden,
och den vilja vi ej öfver-gifva, om vi än nödgas
att, för dess erkännande af alla, hänvisa på en mer
utsträckt bana än den öfver vår lilla jord." Ju högre
Fredrika Bremer koin i tankens frihet, som hos henne
höll jemna steg med hjertats kärlek, desto klarare
blef henne, att allting skulle utvecklas till lif
och salighet i Gud. Så snart detta blifvit hennes
öfvertygelse, måste hon - såsom alltid - uttala den,
hvilket hon förlidet år gjorde i "en drömsyn", kallad
Yttersta domen. Den är en liten förklaring på några
få sidor öfver texten: I min faders hus äro m ånga
boningar, och det är Kristus sjelf, som säger till
de räddhogade och fruktande: 11 ad ens icke. Det är
jag. .- Sådan var den tro, i hvilken Fredrika Bremer
lefde och dog: hennes älskande ande kunde ej tänka
sig en himmel, der det ej fanns rum för äfven den
syndigaste af hennes medmenniskor.
ANDERS FLODMAN.
Svensk Liter. Tidskrift. 1866. IT. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
