Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norsk Literatur: Schulze, H.: Fra Lofoten og Solör. Af L. Dietrichson. Janson, C.: Fraa Bygdom. Björnson, B.: De Nygifte. Keyser, R.: Norges Historie. Keyser, R.: Efterladte Skrifter 1. 2.. Jensen, P. A.: Læsebog for Folkeskolen og Folkehjemmet. Lieblein, J.: Norden (Et Maanedsskrift). Lyng, G. V.: Hedenskabets Levnetslöb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i oo
af sin ensamhet ocli den hårda naturen pä det kalla
Alstad-haug sjöng:
"Naar Andre kan f Vy des ved straalende Sol,
Er vi Elementernes Slave"
men ändå tröstade sig1 ined, att Gud hade
gifvit Nordland ingen till ersättning ett fast,
gudfrnktigt hjerta, som fröjdade sig åt "Guds Ord
og Samvittigheds Girade". Gent emot detta fattiga
land framställer Schulze några tafior från Norges
betydligaste "Trralastbygd", Soiör, i närheten af
Christiania inemot svenska gränsen; från Lofotens
dödsföraktande, fromma, fattiga folk går han öfver
till dessa rika timmerhandlande bönder, hvilka,
likasom Norrlänningen, han känner af mångårigt
vistande i deras hem. Solungens lätta, muntra
väsende, hans handels-geni, hans jagtpassion,
hans Christianiaresor till "S:t Hansmarknaden" och
slutligen hans nationalkarakter har förf. skildrat
välvilligt och sannt samt med en aldrig sviktande
humor. Det ligger i sakens natur, att vi i dessa
skildringar icke kunna vänta att finna någon produkt
af en högre skaldeiormåga ; förf:s styrka består
i hans kännedom om sin talangs och ämnets naturliga
begränsning, den lätta, skildrande bi-rättelsens form;
men att han der, hvar ämnet fordrar sådant, äfven har
förmågan att teckna fint och djupt, visar den lilla
Lofotsskizzen: "Posten kominer". Vi för vår del tveka
icke att i det hela taget tillkänna Lofotsafdelningen
en bestämd öfvervigt; den visar oss en mångfaldigare,
mera ungdomlig böjlig uppfattning än Solörstyckena,
och de hafva också verkligen varit synliga i förf:s
yngre dagar, som Feuilleton i Christianiaposten, om
vi icke misstaga oss, omkring året 1852. Det arbete,
om hvilket de Schulzeska skizzerna mest påminna, äro
de roliga skildrin-garne ur Christiauiafolklifvet,
hvilka utkommo för tre år sedan af den, redan strax
efter att den förra delen hade udkommit, aflidne
H. Meltzer. Schulzes skizzer äro, om man så vill,
något fotografiska; att omstöpa naturen i det högre
konstverkets form är icke hans sak. Yi nämnde,
att Schulzes arbete blifvit öfversatt på svenska,
och vi kunna icke underlåta att gripa tillfället för
att inlägga en protest emot öfversättningar från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
