Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norsk Literatur: Schulze, H.: Fra Lofoten og Solör. Af L. Dietrichson. Janson, C.: Fraa Bygdom. Björnson, B.: De Nygifte. Keyser, R.: Norges Historie. Keyser, R.: Efterladte Skrifter 1. 2.. Jensen, P. A.: Læsebog for Folkeskolen og Folkehjemmet. Lieblein, J.: Norden (Et Maanedsskrift). Lyng, G. V.: Hedenskabets Levnetslöb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
tur, hvari Björnson, Ibsen, Welliaven, Wergeland
och andra norske skalder hafva skänkt sin nation
literaturens rikaste gåf-vor; - linnes i denna Jansons
dikt något mera speciell norskt element, än t. ex. i
Björnsons "Synnöve", och är icke i ’ Syn-növe" en
enkel och naturlig folklig stämning uttalad lika rikt,
ja mycket rikare än i Jansons på folkspråket skrifna
novell? Författaren skall möjligen invända, att endast
såsom skrifven på folkspråket kan hans novell blifva
norska folkets egendom. Det betvifla vi. Först och
främst skjuter den ifrån sig hela den krets af läsare,
som nu lefver inom det högre kulturlifvets gränser
i Norge, och äfven detta är väl en del, måhända,
om än icke numeriskt, den väsendtligaste delen af
folket; men vi skulle kunna instämma med förf., om
verkligen hans novell till ersättning fick folket
i landsbygderna till läsare; men vi tvifla om,
att han ens skall ’få denna ersättning, med andra
ord, om hans offer skall blifva emottaget af norska
folkets allmoge, derföre att folkspråket ej blott icke
nödvändigt, utan icke ens naturligt är vehikel för
en dikt, hvars hela grundtanke och hvars utförande i
allt hufvudsakliga visar sig tillhöra en ståndpunkt
inom den högre kulturen, men som vill smyga sig in i
det folkligas region genom ett språkmedel, som icke
fullt omsluter de reflexioner och idéer, hvilka väckes
under bokens läsning. Det går en rikare lifsluft af
klar reflexion öfver alla lifvets förhållanden genom
novellen "Liv" än den, som tillhör folkets villkor;
och det är derför vi här påpekat det för starkt
medvetna i tattarens frihetskänsla, likasom vi skulle
kunna påpeka åtskilliga liknande egendomligheter i
de öfriga skildrin-garne. Förf. skall måhända ännu
skjuta sig in under den sanningen, att det är just
från en högre ståndpunkt man skall väcka folket, det
är just upp i kulturens lifsluft man skall lyfta det,
genom att tala till det på dess eget språk - men vi
tro icke, att den poetiska literaturen verkar detta
genom bokstäfverna, utan genom att tala i den folkets
anda, och i den sfer af föreställningar, som detta
erkänner såsom sin egen anda, sin egen sfer; men detta
arbete är oändligt svårare än förf. tycks tro eller
föreställa sig, och han sjelf saknar just ett vilkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
